Ljudkvalitet... Varför bryr sej ingen?!

på låtar inköpta medelst iTS. Jag har uppgraderat en del låtar till plusversionen och även en hel del från CD som jag först lade in i samma kvalité som då fanns, 128, lagt in i 256 och lossless.
Det går att höra skillnad, men inte med iPodens hörlurar men med andra som är bättre.
Även klassisk musik blir bättre tycker jag, men det är väl subjektivt.
Sedan att folk i min ålder (äldre) säger att en vinyl låter bättre kan ha med hörseln att göra, jag skulle aldrig orka sitta och lyssna på knäpparna och bruset som var ingrediens i lyssnandet då.
Som sagt, skillnad hör man om lurarna är tillräckligt bra, även spelat genom en iPod, lurarna jag lyssnar i är Stax SR-001 MKII System, fast ej så mobila...

Jaha ja, då har man mailat Gary om en fickförstärkare, då...

Du borde ta provision!

Naturligtvis går jag inte omkring med mina Stax kopplade till min iPod, dom är kopplade till antingen datorn eller förstärkaren, jag ville bara framföra att det går att höra skillnad med riktiga lurar även om lyssnar från en iPod.

I vanliga fall använder jag mina originallurar när jag sitter och jobbar eller är ute och rör på mig, då bryr jag inte mig så mycket om ljudkvalitén utan innehållet är viktigare.

Som du skriver om förstärkare i fickan, ja, lurarna kräver en förstärkare som är i storlek som en gammal iPod...

http://www.audiocubes2.com/brand/Stax/product/Stax_SR-001_MKII_System.html?osCsid=5ebf591f26b2d314433975404b2e58da

Du har alldeles rätt, vinyl låter inget vidare. Det mullrar (om man inte har väldigt bra spelare), det knastrar, och det tappar diskant efter några spelningar. Finare pickup och spelare så blir det så klart bättre, men det är lika förbaskat mekanisk överföring.

Jag växte upp med LP, och därmed är mycket av låtsamlingen samplad från vinyl och kassettband. Nej, det låter inte perfekt, men man är ju van att det låter så så det gör inget, inte på de gamla skivorna i alla fall. Det mesta av det lyssnar man bara på som ren nostalgi, och skall det vara nostalgiskt så är det klart det skall mullra och knastra.

Det är fullkomligt meningslöst att koda sånt i höga bittakter. 160 bps mp3 duger. Och de riktiga favoriterna från innan jag föddes, mono från stenkakor, det som låter bra är inte teknisk kvalitet precis.

Sedan är ju nya plattor en annan sak. Men öronen tål inte längre att man pumpar ut skivorna i hög volym, och det är en annan sak som sänker kraven på bittakt. I de ljudvolymer mina öron tål så går det igenom mycket bakgrundsljud som dränker den där sista promillen.

?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

Undrar lite vad du har för anläggning och nål/nåltryck för inte mullrar det eller tappas diskant hos de flesta som spelar vinyl. Lite knaster kan man leva med..

Vinyl ger det allra finaste ljudet, men det kostar. vinyl slår cd och mp3 med hästlängder.

Jag har inte köpt den på Clas Ohlson, jag har en gammal mellanklass-konsument-spelare som jag köpte när vinyl fortfarande tillverkades. Den mullrar. Om den äter mycket diskant eller inte vet jag inte, men syrrans gamla favoritplatta är i alla fall så välspelad att det inte finns ett smack diskant kvar. Och den kan ingen dyr spelare i världen återskapa.

Men ska man verkligen lägga ut en massa tusenlappar på att köpa en vinylspelare för att sampla in gammal nostalgi?

PiktorPucci:

Det är inte alltid uppenbart. Även om skillnaden faktiskt är väldigt stor.. Paradoxalt? Nej inte egentligen:

1) Grejen är att med de flesta moderna komprimeringsalgoritmer så överlever klangen väldigt väl. Så musiken klingar väldigt likt. De delar av ljudet som utgör klangen är oftast väldigt enkla rent digitalt (matematiskt). De delar av ljudet som åker på storstryk är transienter (snabba attacker, perkussiva ljud och snabba komplexa skiftningar). Efter komprimering blir dessa "mjukare" och mindre distinkta. Man t ex kan ofta höra hur all "punch" gått förlorad - om den fanns från början vill säga, vilket leder mig till:

2) I modern produktion går man väldigt hårt fram med transienter, så även om vi lyssnar på en okomprimerad CD så kan det mycket väl vara så att transienterna redan är "squashade" och odistinkta. Detta beror på en kombination av trender i sound, bristande yrkeskunnande i studior, bristfällig utrustning och sist med inte minst "loudness war" (ps titta gärna på animationen uppe till höger och läs bildtexten, redan det visar i hög grad vad det handlar om)

3) Dålig uppspelningsutrustning i största allmänhet. Bristande kvalitet på digitala spelare i synnerhet. De flesta billigare CD- och DVD-spelare samt ljudkort har för dåliga D/A omvandlare och utgångsförstärkare. Oftast distar de sönder transienterna på ljudet från den "översta" biten (kallad "Most Significant Bit") av de 16 (eller 24, etc).

Jag tänker inte ge mig in i vinyldiskussionen. Jag gillar vinyl men det mediat har sina egna problem och det blir alldeles för komplicerat att gå in på det. Jag är själv inte alltid säker på vinylens förträfflighet. Speciellt inte jämfört med en riktigt bra rullbandare:) Men det är en helt annan histora..

OKEJ - så hur hör tydligt du skillnaderna jag pratar om? Du behöver hitta en välproducerad, välmusicerad platta som inte är så hårt mastrad, inte så högljudd. Marley skulle kunna funka, men hans skivor är i allmänhet rätt lugna och mjuka på transientfronten så kanske inte ett optimalt val. Det behöver hända rätt mycket på den perkussiva fronten. Lyssna efter detaljerna i attackerna, hitta t ex en torr hi-hat på en Policeplatta och jämför. Ps - när du jämför, var noga med att lyssna på samma anläggning och samma upplevda volym. Inte för högt, inte för lågt. Som en lite högljudd dammsugare ungefär.
Nu blir det så att jag listar några rätt gamla plattor, har svårt att komma på moderna plattor som uppfyller vad jag pratar om:

Paul Simon - One-Trick Pony, Graceland, You’re the One
The Police - Ghost in the Machine, Synchronicity
Roy Harper - The Dream Society
Stop Making Sense - Talking Heads
Dark Side of the Moon - Pink Floyd
Heartattack and Vine - Tom Waits
The Night Fly - Donald Fagen
Burn to Shine - Ben Harper
Rage Against the Machine (1992)
Aenima - Tool
Brand New Day - Sting
Korn (1994)

Du menar nog egentligen i teorin.

Till alla:
Tänk också på att förr i tiden i musikdistributionens barndom så hade vi, typ, stenkakor i knastrig mono, och vanligt folk kunde acceptera det också. Nu (under 90-talet iallafall) är den tekniska ljudkvalitets-kulmen nådd på nått sätt. Att skapa dyr, krånglig mediedistribution är inget som folk betalar för.

Audiofilerna säger att analogt LP-ljud är bäst, men jag är tveksam. Det är bara en subjektiv känsla. Men man kan även få en positiv subjektiv känsla av mono-ljud från 1923... (inte jag dock)

Låt var och ens öra bestämma vad som är bra för dem. Och betala därefter.

Personligen älskar jag svindyra anläggningar med fantastisk ljud och även vinyl , men det är mest för att jag gillar tekniken och exklusiviteten. Jag är nöjd med min mobiltelefon med aac-filer också.

De är ju så att RixFM och andra liknande radiokanaler har utarmat folks intresse för musik. Riktig musik alltså.
Och för allt annat också.
Jag känner en tjej som satt med RixFM under 9/11 som inte visste om händelsen förrän dagen efter när hon läste löpsedlarna.

Vafan hände med tråden egentligen? Från att ha varit en trevlig tråd där alla faktiskt diskuterade vad de tyckte gick den till värsta pajkastningen.
(Ingen förklaring behövs, blir förmodligen bara ännu en "Det var han som började")

Blev lite intresserad av att jämföra ljudkvalitet ytterligare, då Bob Marley tydligen inte hade tillräckligt bra inspelningsmöjligheter...
Så hur kollade jag det lite bättre? Jag hade ju kunnat ladda ner lite av de låtarna som stod tigigare i tråden, både i 128kbps AAC och sen även så bra LossLess som möjligt (hade varit tvungen att ladda ner då jag aldrig hört talas om några av artisterna - förutom Tool som jag bara har 128kbps-låtar av - och inte direkt ville betala bara för att kolla).
Men istället gick jag till min flickvän, som har ett rejält musikintresse och både hon och jag lyssnade på några av hennes CD-skivor i min MBP med mina Shure E2c, men varken hon eller jag hörde någon skillnad mellan CD och 128. Testade många olika genrer bara för att vara säker, men jag kunde verkligen inte säga om det var CDn eller AACn jag lyssnade på.

Eftersom hon är väldigt musikintresserad har hon även en liten studio i sin källare där hon spelar in egen musik. Så vi satte in CDn i Blu-ray spelaren och lyssnade via hennes förstärkare (vet inte vad för förstärkare hon har, men med tanke på allt annat bör den vara ganska bra). Jag kunde inte höra skillnad. Jag ville t o m höra skillnad, men nej...

Fast jag antar att det inte spelar så stor roll för mig. De artister som nämnts tidigare där man verkligen kan höra skillnaden är såna jag aldrig hört talas om förut så jag verkar inte drabbas särskilt mycket. Och då tycker jag ändå att jag har väldigt varierad musiksmak (kan lyssna på i princip allt... förutom metal, Dylan och Bowie^^).
Dessutom får jag plats med fler låtar i min iPod då de tar mindre plats, alltid nånting

Självklart gjorde jag det. Var ganska trött när jag skrev det inlägget =p

Nu är en MacBooks hörlursutgång inte det bästa för högsta ljudkvalitet.
Och så har ju MacBook inte precis världens bästa ljudkretsar.
Så det är därför du inte hör någon direkt skillnad.

Jag har en högupplösande stereo - Alchemist förstärkare och DA-omvandlare, ALR Jordan högtalare, Pioneer DVD-A/SACD och transport - och om jag slänger in en skiva i min MacBook och kopplar in i stereon och har samma skiva (ja, jag har några skivor i dubbla upplagor, skivor jag köpt när jag tycker att de har stått för länge i skivbutiken utan att någon köpt dem, då har jag köpt bara för att ge skivan ett gott hem hos någon som faktiskt uppskattar musik) - och alltså har samma skiva i Pioneersom i min MacBook - och växlar mellan,
så hör jag en enorm skillnad på ljudkvalitet, till MacBooks nackdel.
Och då är det frågan om från CD i båda fallen.

MacBooks utgångar och kretsar är inte de bästa för högsta ljudkvalitet.

Nu har jag visserligen inte en MacBook, utan en MacBook Pro. Vet inte om det är skillnad i ljudkvalitet på dessa datorer, men tänkte bara påpeka det...

Klockrent
Och så sant dessutom.

Det är stor skillnad på en cd-läsare i MacBooken och en extern cd-spelare som man kanske till och med lagt lite pengar på (10 000:- kanske).

kan man spela FLAC i itunes? då menar jag inte apple lossless

Sedan kan man inte heller göra en jämförelse mellan en köpt 128kbps från iTunes och en 128kbps rippad från en CD. Apple sitter inte och rippar 16-bitars CD-skivor för sin "köpemusik". De använder bättre källmaterial (24/96 eller analogt) och kan alltså göra ett bättre urval innan musiken packas ihop. För det mesta gör skivbolagen själva komprimering och detta görs inte med iTunes.
För att jämföra med bilder och JPEG-kompression; de komprimerade filerna ser både bättre ut och får mindre filstorlek ju högre upplösning ursprungsbilden har! Detta naturligtvis vid samma kompressionsfaktor och slutlig upplösning.

Jag har själv gjort en jämförelse från en CD-skiva som var delvis förstörd (axiell repa) och inte gick att få tag på annat än via iTunes. Helt klart bättre resultat från Itunes än mina egenrippade skivor.

Det är samma sak med h.264-videor från Apple. Det är helt omöjligt för oss slutanvändare att ens komma i närheten av det slutresultat Apple genererar. Med största sannolikhet för att man har okomprimerat källmaterial och egna algoritmer för analys av material. Själva codecen är inga hemligheter. Det är urvalet av källmaterialet som är hela grejen.

http://www.cd-info.com/cdlite/longlife.html

Va i..? Köra CD-skivor i stekpannan? Med olja?

Sen ska det ju sägas att även den mesta superba inspelning på det värsta stereon inte förslår om musiken är konstnärligt trist. Vist spelar inspelning och avspelning roll, men det är ju trots allt musiken i sig som är huvudsaken. Att lyssna på hifi-rock bara för att det låter superbra går fetbort, i alla fall för mig.

Jag är 17 år. Måste ha MINST 256 AAC, annars lyssnar jag inte.

Hopp finns!

Det handlar egentligen inte om hur "bra" det låter, alltså enkelt uttryckt hur hög "upplösning" ljudet utan om ljudets dynamik. De facto trycker komprimering ihop dynamiken, vilket då kompenseras med algoritmer som lurar örat att höra det som inte finns.

Det är alltså inte hur rent det låter som är viktigt utan just fullheten, dynamiken, i vilken det ingår en del skräp som äldre uppspelningsmaskiner spelar upp och nyare skalar bort.

Men algoritmerna gör ett bra jobb att lura oss och kommer nog framgent att tillfredställa även den värsta vinyljunkie genom att smutsa ner och sträcka ut ljudet. Det som kan vara ett problem är om källmaterialet blir för begränsat så att det blir beroende av hyperavancerade algoritmer och mycket processorkraft för att låta bra. Och således tappar kontakten med det faktiska ljud som uppstår av instrumenten och att då kunskap och kompetens att få instrument att låta bra blir en bristvara.

Edit: Att välja bort artister för att deras inspelningar inte låter tillräckligt "bra"är rena dumheter och visar på en mycket konstig inställning till musik. Det är ju faktiskt musiken i sig och inte hur det låter som är det viktiga. Att välja bort musik på rent tekniska grunder är dels att göra sig själv en otjänst och gå miste om konstnärliga upplevelser och dels ett tecken på att man sätter form före innehåll. Och lika gärna kunde hålla på med bilar eller datorer som musik. Nu är varken Celine Dion eller Sugababes min smak, men det beror inte på hur de låter utan att de konstnärligt är lika intressanta som Da Vinci-koden.

Det har gjort lite olika försök med att "lägga till" det som den digitala återgivningen tar bort. Men tyvärr är inget speciellt trovärdigt.