99mac Valvaka

Well, det kan bara bli bättre nu om inte Såzzarna med alla kraft kommer att förstöra så mycket de orkar såsom dåliga förlorare de är. Makten är viktigare än landets välmående för deras del.
Nu ska jag inte delta i den här tråden mer tror jag för då lackar jag kanske ur = onödigt då jag ska vara glad i stället.

Jahapp, då vaknade vi upp i ett land där man ska känna sig ännu mer som en förlorare ifall man inte lyckas få ett arbete på grund av ohälsa eller ålder. Tack svenska befolkningen... ni har verkligen tänkt till. Int! Glad att jag är ung frisk o kry fortfarande. Om man skulle hamna lite galet till kanske det är lika bra att skjuta sig?! Man är ju trots allt helt värdelös ifall man inte kan skaffa sig ett jobb.

Och hinner man bli gammal har man inte jobbat hårt nog!

Jo, det är ju så det har varit läänge och det nu förhoppningsvis kommer att bli en ändring på.;)

Dream on....

Man måste ha drömmar.:)
Men LO stoppar nog den demokratiska processen som vanligt i kommande avtalsrörelse. (Såsom varande zåssetentakel...)

Jag vaknade upp som en prins, kände att det var en kanondag. Öppnade dörren och som en flodvåg forsade den friska svala luften in och värmdes upp utav solstrålarna som sipprade sig genom gardinen. Jag reflekterar över vad som hänt. Vi vann lixom. För första gången på mycket länge kan ett annat parti är socialdemokraterna regera under en tid då den globala ekonomin inte störtdyker. Jag kanske inte är moderat, kristdemokrat, center eller folkpartist. Men likförbannat är det en seger. För vad annat kan tycka, som libertarian har man det ganska ensamt i den politiska bilden vi har idag. Men det är allafall ett steg åt höger. Inte långt kvar nu.
Slår på internetradion och kliver in i duschen. Bakom skvaplet utav vatten hör jag Carl Bildt bli intervjuad, jag hör om segerfesten inatt, jag hör om glädje runt om i land och rike.

I mitten på högsommaren kommer jag hem till sverige och får beskåda vad som händer med egna ögon.
What happened last night was truly a night to remember.

Är verkligen sänkta pensioner och sänkt a-kassa ett tecken på demokrati? I ett land där arbetskraften allt mer betraktas som slit och släng är väl pensioner och a-kassa det sista hoppet för många.

Visst, det är möjligt att aliansen kan ordna fler jobb, men till vilket pris? Sänkta löner och sämre anställningstrygghet gissar jag blir priset.

Är rädd för exakt samma sak. Är uppvuxen i en klassisk blåställfamilj o släkt. Har med egna ögon sett hur alla som inte lyckats lika bra som jag fått hjälp o stöd från den röda politiken. Jag är nästan gråtfärdig. Jag ser o hör hur det diskuteras. "Nu ska vi rensa bort packet som inte kan få jobb". Vilka glöms då bort? Tror verkligen majoriteten av Sverige att de som lever på A-kassan är lata sofflocksidioter som spelar WoW dagarna i ända?
Hjälp mig förstå... är detta vad Sverige tror?

Jag är uppriktigt vettskrämd. Vad kommer hända?

Anställningstryggheten försämras, samtidigt som A-kassan försämras. Vad kommer hända med min kära far som råkade ut för en olycka och kan inte använda sin högra arm lika bra som tidigare. Det kommer bli enklare att göra sig av med honom... samtdigt som det kommer bli svårare för honom att få ut pengar från t.ex. A-kassan. Jag är gråtfärdig.

Äntligen, vi har fått en ny statsminister som lyssnar på Da Buzz och inte kan svara på frågor om ur han ska styra Sverige... ...eeeh. Samtidigt får jag (som är ung, frisk, färdigutbildad, jobbar hårt och tjänar bra) flera tusen extra i plånboken. Man får helt enkelt blunda och inte tänka på de som inte klarar sig själva lika bra som en annan.

Eller så kan man se det såhär: En iPod till mig, ingen mat till dig!

Reinfeldts senast köpta skiva var ju Lilla melodifestivalen, enligt SvD.

*Dunkar huvet i bordet precis som ThomasC avatar*
Det känns verkligen tryggt att den här mannen ska styra Sverige! Undra om de unga överklassmänniskorna (läs: bratsen) vet vem de egentligen har röstat fram till regeringschef?

26,1 % av svenska folket är överklassbrats?

Absolut inte. Men de få procentenheterna som fick vågen att väga över till Alliansens sida kom säkerligen från den nyarika, relativt unga (~25-30 år) överklassen.

De procentenheer som krävdes för att det skulle väga över kommer även från socialdemokraterna. Många är besvikna på att "arbetarepartiet" inte verkar vara intresserat av de som arbetar. Ej heller tyckte de att arbetslösheten var någon särskilt viktig fråga.

Personligen är jag löntagare och beroende av min lön för att klara mina utgifter. Jag ser mig alltså som arbetare. Att jag har universitetsutbildning och en bra lön har inte med saken att göra.

Nåt som är tråkigt är sossarnas extremt dåliga självinsikt. Det har märkts under deras "analyser" om varför dom förlorade, och det kommer väl att bli mer av varan.

Jag har snackat med många bekanta som har vänstersympatier och alltid röstat rött. Dom har egentligen inget emot ännu en sosseregering. Men dom är helt enkelt spyfärdiga av att ständigt höra/se Göran Persson. Dom mår illa av hans smått bibliska fixering vis sin egen person, hur han omger sig med ja-sägare, utnämner såna han vet att han kan kontrollera, hans grötmyndiga självbelåtenhet osv. Kort och gott så ger han intrycket av att vara en rejält osympatisk människa.

Reinfeldt, å andra sidan, har en jäkligt mjuk och sympatiskt framtoning. Han poängterar ständigt (även när det inte alls behövs) hjälpen han får från alla håll, han verkar lyssna och ha medkännande på ett sätt som Persson inte skulle kunna stava till om man satte en pistol mot pannan på honom. (Dessutom är framförallt Göran Hägglund och Maud Olofsson ganska sympatiska också)

Jag tror inte skälet till sossarnas förlust och borgarnas vinst är krångligare än så.

Ett litet exempel från när partiernas ungomdsförbund var på min skola och gjorde lite reklam för sig:
MUF: Delade ut godis
Ung Vänster: Delade ut tandborstar.

Är det för övrigt någon som tror att alliansen lyckas hålla sams i fyra år?

SSU delade ut reklam på Mittuniversitetet om vad dåliga alliansen var och vad dåligt allt skulle bli. Men de sa ingenting om vad de själv ville eller hur något skulle bli angånde vänsterblocket.

Olika förbund har olika medel att försöka locka väljare.
Några med moral, andra med godis och några med smutskastning.
Jag själv skulle föredra godis. Min mor är tandsköterska och ger mig tillräckligt med tandborstar

Väldigt vanligt inom (s). Berättar alltid hur dåliga den andra sidan är, men (nästan) aldrig vad de själva ska göra. Det förekommer väl iofs inom alla läger, men överlägset mest hos (s), tycker jag.

Men i morse hörde jag på radion en intervju med en (s)-kommunpolitiker i Ystad som faktiskt framhöll detta som en av orsakerna till socialdemokraternas valresultat. Han sa ungefär att "Vi måste bli bättre på att föra fram vår egen politik, och inte bara prata om vad de andra ska göra".

Jajamensan!

Det sägs ju på skämt ibland att politik är 10 % ideologi och 90 % taktik.

Något som alltid förundrat mig är att ett "förlorande" parti förklarar sin förlust med argument i stil med " Vi nådde inte fram" eller "Vi var inte tillräckligt tydliga".
Underförstått: "Vi vet absolut bäst vad folk behöver, och vi brukar kunna få dom att fatta det, men vi lyckades inte riktigt med det denna gång. Men egentligen är vi självklart bäst!!!"

Varför säger man inte: "Vi hade ett budskap som tydligen inte väljarna tyckte var bra" ?

Utan att värdera förfarandet som sådant, så tror jag att "Alliansen" lagt upp sin taktik helt tvärtom: Man har gått ut och kollat vad folk vill ha, och sedan anpassat sitt program efter det...
Då är det ju inte så konstigt att man får många röster...;)

Soldid: Aha, förstår vad du menar – även om jag tror du har fel. Anledningen till att moderaterna blev så stora är att de plockat väljare från andra sidan. En stor del av den rikare delen av befolkningen har sedan länge varit moderater.

http://www.ekonominyheterna.se/nyheter/2006/09/18/har_ger_ohly_fingret_at_ho/index.xml Såhär kan det gå förresten.

Kristoferer: Så du menar att de som inte var nyrika vid valet 2002 men var det vid valet 2006 alltid varit moderater? Självklart menar jag de som gått över från rött till blått, det är ju anledningen till att vågen tippat över (soffliggarna brukar ju vara desamma från år till år och FI och SD tar ut varandra bland övriga partier.

Jag vet många som gått från rött till blått, många av dom är nyrika samtidigt som de är giriga och själviska, det är inte jag och därför röstade jag inte på något alliansparti. Men jag är inte helt främmande inför en ny regering, bara inte blåbären sjabblar bort det den här gången, som deras föregångare gjort. Som jag sa tidigare, för min egna personliga skull så tjänar jag på alliansens vinst och hoppas innerligt att hela Sverige gör det, men jag är lite orolig...

Mina tankar exakt. Jag röstade inte på alliansen, för mig så röstar man då till viss del på giriga egoister och moralister, och det har jag svårt att ta. Men det känns ändå ok nu även om man är lite byxis, det kanske behövs en förändring eller åtminstone en liten omskakning för att få saker att gå vidare.

Alliansens seger i valet 2006 är beviset på att det gamla höger-vänsterperspektivet i svensk politik är borta.

Min egen politiska åsikt är att samhället har en absolut skyldighet att ta hand om de svaga i samhället: de gamla, de sjuka, de med låga inkomster.

De som är för sjuka för att arbeta och de som inte får något jobb trots att de verkligen försöker och anstränger sig har självklart rätt till en rimlig grundtrygghet. Men de som sätter i system att utnyttja det sociala trygghetsnätet - och det finns det väldigt många som gör - de som "inte orkar" eller inte vill arbeta ska inte få någon hjälp alls. Inte över huvudtaget.

Det låter ju väldigt bra, om det var så enkelt. Många som inte orkar arbeta osv är drabbade av psykiska sjukdomar som depression, tvångstankar etc. Saker som inte syns på ytan, och många orkar inte söka hjälp. Jag hoppas innerligt att alliansen styr upp psyk- och sjukvård även om jag är väldigt skeptisk till det.

Extremhögerns framgångar är ganska oroväckande. Men det är väl ett resultat av sossarnas obefintliga integrations och jobbpolitik.

Men dessa människor ska naturligtvis få hjälp! Det är samhällets förbannade skyldighet att sköta om sådant. Psykvården har fullständigt havererat de senaste tio åren. De som däremot inte ska få någon som helst hjälp är de som inte vill arbeta eller inte orkar därför att de hellre vill vara lediga och sova till klockan tio på morgonen. De ska inte få en kopek ens en gång.

Det svåra är att sådant ofta inte syns, och då blir utpekade som bidragsfuskare. Det finns inga direkta "objektiva tecken" som stöd tex när föräkrings(kassans) läkare ska försöka bedöma. Dessutom är det så att det inte bara är psykvården som havererat, utan samhället i övrigt är nog mycket hårdare, och övriga delar av vården (ex vårdcentraler) är även dessa kraftig pressade.

Kul tråd som lyckas vara balanserad trots den "känsliga" karaktären på ämnet. Cred till er alla som visar respekt för varandras preferenser - lite macmys över det hela...

(För egen del tror jag att 4 år med alliansen kommer att vitalisera politiken vilket vi verkligen behöver, tyvärr befarar jag att det sker på de redan utsattas bekostnad och det är ett högt pris. Men, jag gillar att ha fel när jag är dyster!)