Varför är det...

Naturligtvis inte, så jag förstår inte PlanB's inlägg och vad bilden har med fri fart att göra.

Svensk anti-fri-fart-propaganda?!

Varför kan jag varken hyra eller köpa de filmer jag för stunden kommer på att jag vill se / Varför kommer jag på att jag vill se filmer som inte finns i iTunes Store eller på Film2Home??

Varför kan jag bara köpa en film som jag helst vill börja med att hyra?

Varför är vissa filmer på iTS sorterade efter när de är utgivna på dvd istället för det ursprungliga utgivningsåret?
Exempel: Stripes. Utgiven 1981 men i iTS är den sorterad på 2005!

Mitt fel. Krocken skulle givetvis blivit mindre allvarlig om det var fri fart.

Du ser ju att dom sprayat nummer på bilarna, det ska väl kraschas i folkrace?

Själv skulle jag uppskatta fri fart, då jag skulle kunna kallas för Lunds svar på Ronnie Peterson.

Hur så, ska du krascha och brinna upp?

Haha, nej, tänk före den ödesdigra dagen 1978...

De kanske lär sig mer idag?

Jag kom helt plötsligt att tänka på en gammal artikel i den avsomnade (?) tidningen Mikrodatorn där journlisten klagade över att programmen numera tog så stor plats i datorn eftersom programmerna var för lata för att skriva kod i assembler.

Jag undrar vad han skulle säga idag?

PS: Kopplingen till tanken om artikeln ska inte ses som någon kommentar om LCRs eventuella arbetsvilja, kvalitet på arbete eller något i den stilen:)

Varför är det så mycket snack i media om att amortera bostadslån?

Visst är man illa ute om man idag lånar max och värdet på bostaden sjunker. Det kan jag fatta.

Men sålänge inte en real värdeminskning sker, kan jag inte förstå journalist-snacket om att "inte bli skuldfri innan man dör". Vad är meningen med att amortera ned lånet till noll och sedan dö? Vem har då glädje av ett skuldfritt hus som är värt flera miljoner? Konsumtionslån amorterar man givetvis till noll (om man har sådana lån) men "lån för livet" som bostadslån ofta är, kan lika väl ses som att "hyra pengar" för en månadsavgift. Eller att man hyr en del av bostaden av banken, eller hur man vill se det. Det är inga problem att ha fem miljoner i lån på en bostad sålänge man i varje givet läge kan sälja den för fem miljoner.

Jag är själv mycket skeptisk till lån och har bara bostadslån (till halva värdet, lyckligt nog), men gillar inte dålig, ytlig journalistik.

Kan ju vara att väldigt många inte klarar av sina dyra lån och så får vi andra "lida" för det på olika sätt från bankräntor och skatter som skulle kunna användas till bättre behov?

Det är rätt ovanligt i Sverige än så länge, eftersom det inte varit en real värdeminskning av betydelse. Bankernas kreditförluster mot privatkunder torde vara minimal, i dagens läge. Jag kan inte heller se något som skulle få priserna i t.ex. Stockholm att falla kraftigt. OM det skulle hända att priserna föll med 20% skulle det bara drabba de som kommit in väldigt sent på bostadsmarknaden och är fullt intecknade.

"Basen" kanske, men svansen på retoriken går ju ut på att "folk blir aldrig skuldfria", som om det är den värsta saken som kan hända.

Att amortera till skuldfrihet vid 60 är säkert en god pensionförsäkring, och fyller sin funktion som just det. Men att bli skuldfri precis innan man dör är ju fullständigt meningslöst om man inte sparar specifikt för sina efterkommande.

Det är ju heller inte riktigt sant, priset/marknadsvärdet är ju intressant först vid en eventuell försäljning. Om man har kommit in sent på bostadsmarknaden så är det ju samtidigt troligt att man inte ska sälja på några år och är således inte beroende av marknadsvärdet på sin nya bostad.

Inte heller sant. Om du har lån på ett större belopp än marknadsvärdet på ditt hus så kommer banken och ber dig ödmjukast omgående amortera av ner till 85% av marknadsvärdet när löptiden går ut. Så, köpte du hus för 2 år sedan för 3 miljoner och lånade 90% så har du 2,7 miljoner i lån. Om huset plötsligt bara är värt 2,4 miljoner och banken bara vill låna ut 85% så är det bara att pynta 660 000:- eller sälja till förlust och flytta, med skuld kvar eftersom du får mindre betalt än vad du har lånat.

Det hände en bekant till mig i förra krisen att banken i vänliga ordalag föreslog att de skulle börja amortera 20 000:- i månaden på sitt hus eller ta sitt pick och pack och flytta, samtidigt som den ena i hushållet var inlagd på sjukhus sedan 3 månader och den andra var sjukskriven från sitt deltidsjobb som undersköterska. Den sjukhusbundna var dessutom egenföretagare utan avbrotts- eller sjukförsäkring.

Fast just det är väl hela basen för mediasnacket nu? Att det ska bli som i Danmark med en 20% dip och stiltje.

Vi lägger varenda krona vi har över på amorteringar. Det känns helt enkelt bra att äga sitt hus, det blir en trygghet. Det finns inga riktigt bra alternativ att investera sina pengar idag där man får bra avkastning och låg risk. Vad gör du imorgon om räntan sticker till 11% och du OCH sambon/maken/makan blir arbetslösa och du har 2 miljoner i lån på ditt hus? Att äga sitt hus är att vara fri. Ju mer av husets marknadsvärde du faktiskt äger desto större buffert har du att ta upp ett lån till låg ränta om du skulle behöva pengar till något.
I vårt fall är vi kring 40 år och räknar med att ha betalt huset till 100% inom 10 år.

Kan tillägga att häromkring kostar ett högst ordinärt hus 2-3 miljoner. Om jag hade samma inkomst men ett hus kostade hälften skulle jag inte vara fullt lika rabiat i min amorteringsiver.

Som jag ser det har du sparat dig till miljonär, snarare än amorterat dig skuldfri om tio år. Men du har ju fr.a. sparat till dina efterlevande. Du har en förmögenhet på 2-3 miljoner som inte kan omsättas i köpkraft på annat sätt än att du säljer det eller belånar det. Visst är det viktigt med en buffert, men en buffert på 2-3 miljoner är kanske att ta i. Och precis som alla andra skulle du drabbas av en ränta på 11% eftersom värdet på ditt hus skulle dyka kraftigt.

Jo, klart jag skulle drabbas på pappret om värdet skulle dyka iom hög ränta, men det gör sig då endast påmint vid en försäljning. Okänslig för prisfall är man enbart om man är så lågt belånad att man fortfarande ligger inom ramarna för hur hög belåningsgrad bankerna godkänner.
Kan tillägga att min fru är från Östeuropa och där hon kommer från äger man sina bostäder. Att låna till sin bostad är ett nytt fenomen och bankerna såväl som köparna har som högsta prioritet att lånet ska betalas tillbaka snarast möjligt.

Visst, pmarriot, ville bara ge mitt perspektiv.

Lite bättre journalistik: Fokus » Slutet på bostadskarriären

Intressant läsning. Huvudsaken är väl i slutändan att man gör det man kan för att det ska kännas bra. För mig ska det kännas bra att vara skuldfri.

Varför är det alltid lika tråkigt att städa?

Kan uppskatta att städa och diska, t.o.m. tvätta (som jag gör i skrivande stund). Man får omfamna det och göra lite zen-trams av det hela.