Det är med viss tveksamhet jag skriver dessa rader.
Jag skulle ju inte ens ha någon Ipod! Men nu sitter jag ju här med en sprillans Ipod 40GB (4G).
En närstående väninna fick en sådan av en kamrat i USA och har just sålt den till mig för 2 000 spänn, ouppackad i kartong. Det var, som man brukar säga, an offer I couldn´t refuse. Under de premisserna var det liksom inte försvarbart att köpa en halvrisig flashspelare av nåt tveksamt märke för 1 200 spänn med 1GB.
Har letat mp3-spelare i ungefär ett halvår och visst har jag kollat lite på Ipod. Av ett enda skäl - användarvänligheten. Jag är nämligen teknisk idiot.
Men eftersom jag hade radio som ett av mina grundkrav, och gärna dessutom ville ha line-in samt utbytbart batteri, så hade jag egentligen strukit Ipod från listan.
Men här sitter jag nu!
Jag är egentligen ganska säker på att jag har gjort ett bra köp. D v s, att Ipod är en kvalitetsprodukt.
Lite mer tveksam är jag till "Ipod-folket" som ter sig lite lätt fanatiska för en helt otekniskt intresserad PC-användare. Det är nåt religiöst över det hela som jag har lite svårt för.....
Nå!
Wish me luck!
// Fnulan
