Vet inte hur CDE fungerar, men skrivbordsmiljöerna brukar lösa (eller inte lösa) problemet med skrivbordsbakgrunder på 2 sätt:
1. Ett fönster som är lika stort som hela skärmen läggs över X11-rootfönstret så att X-bakgrunden döljs. Skrivbordsbakgrunden väljs då genom egna rutiner i skrivbordsmiljön. KDE (och WindowMaker?) gör på det sättet.
2. X-bakgrunden används i stället rakt av. Skrivbordsbakgrunden sätts då genom att använda något av de program som byter färg/mönster på X-rootfönstret.
Om det är som i fall 2 så är det ganska enkelt att kringgå CDE:s egen hantering av skrivbordsbakgrunden. I princip alla *nix-system med en X11-server har programmet xsetroot, som kan ändra bakgrunden till en solid färg eller en bitmapp (som måste vara i xpm-format, X-världens motsvarighet till bmp och pict). Om du i stället vill ha lite roligare bakgrundsbilder kan du i stället använda något av programmen xv (kommersiellt) eller xloadimage (fritt) för att välja bakgrund. Man-sidorna för xsetroot, xv eller xloadimage förklarar precis hur du ska gå till väga.
