Att inte läsa användarvillkor är ju helt enkelt ett rationellt utnyttjande av sin tid.
Ok, när man köper kapitalvaror av betydande mått: hus, bilar, mark eller långsiktiga finansiella instrument bör man nog ta sig tid att läsa det finstilta. Men konsumentprodukter som datorer, telefoner, nättjänster och annat sånt bling? Knappast. För det första så är alla tillräckligt orimliga avtalsvillkor inte bindande i alla någotsånär civiliserade länder, så det finns ingen anledning att oroa sig över motsvarigheter till att avtala bort sin förstfödde. Men lika viktigt är att det i normalfallet inte finns någon reell möjlighet att förhandla om sådant som eventuellt faktiskt skulle vara bindande - det är inte så att du kan skriva ett brev till Apple och förklara att du köper deras nalle om eventuella tvister ska dras vid tingsrätten i Verum istället för någon domstol i Cupertino. Eller, jo, du kan säkert, men det är ju fullkomligt dödfött. Med andra ord är det helt enkelt i normalfallet inte meningsfullt att ägna tid åt att läsa det finstilta i triviala vardagsprodukter. Och då bortser vi helt från dessa så kallade avtals faktiska laga kraft i Sverige, som ju är högst tveksam till att börja med.
Såvitt jag begriper är dessa avtal först och främst avsedda att försöka förmå konsumenter att tro att de avtalat bort sina rättigheter. Det faktum att de finns precis överallt indikerar att de fyller sin funktion väl i det avseendet.
