Denna delen av 99 uppdateras inte längre utan har arkiverats inför framtiden som ett museum.
Här kan du läsa mer om varför.
Mac-nyheter hittar du på Macradion.com och forumet hittar du via Applebubblan.

Den Stora Tråden om religion - eller "Varför jag är ateist".

Tråden skapades och har fått 257 svar. Det senaste inlägget skrevs .
  • Medlem
  • 2012-09-21 13:23

Finns nog gott om helt andra och betydligt intressantare USP's för dagens kristna, än om gud är ond eller god...

Ursprungligen av Anders Täpp:

Om något kokar ner så blir det snävt, svart å vitt och enfrågeproblematik. Det hör till nerkokandets natur.

För mig är det inte snävt utan det största enskilda frågetecknet kring religioner och gudar i allmänhet.

Ursprungligen av jhm:

Finns nog gott om helt andra och betydligt intressantare USP's för dagens kristna, än om gud är ond eller god...

Jaha säger du det. Jag beskrev den frågan som var mest intressant för mig.

Och det handlade för övrigt inte om ond eller god utan mer om finns, finns ej.

  • Medlem
  • 2012-09-21 16:27

Det är fortfarande de olika beståndsdelarna i teodicéproblemet du resonerar kring, och det var ganska uppenbart i bilden som postades.

Ursprungligen av Anders Täpp:

Jaha säger du det. Jag beskrev den frågan som var mest intressant för mig.

Och det handlade för övrigt inte om ond eller god utan mer om finns, finns ej.

  • Medlem
  • 2012-09-21 19:38
Ursprungligen av jhm:

Finns nog gott om helt andra och betydligt intressantare USP's för dagens kristna, än om gud är ond eller god...

Om man som kristen påstår att gud är god och samtidigt allsmäktig har man stora problem. Det är väl inte så konstigt att andra förväntar sig en bra förklaring.

Ursprungligen av per s:

Om man som kristen påstår att gud är god och samtidigt allsmäktig har man stora problem. Det är väl inte så konstigt att andra förväntar sig en bra förklaring.

Jag som inte ens är troende har hört (eller kan tänka mig) vettiga förklaringar. Den första förklaringen har ju just med fri vilja att göra. Om man tvingas göra gott (med gudomlig ingripande) så är det väl knappast gott! Som tidigare var inne på, om man gör en barmhärtig gärning, inte för att hjälpa - utan med baktanken att komma till himlen - så är handlingen genast inte lika god. Hur illa skulle det inte vara om man var *tvingad* att handla på det goda sättet? Av den allsmäktige och goda Guden.

Dessutom vet väl alla föräldrar att man måste låta sina barn fatta sina egna beslut, och göra egna misstag, även i stunder man själv skulle kunna ingripa, så är det inte alltid rätt att ingripa. Dock som god förälder är det såklart ingen njutning, eller självklarhet hur man skall bete sig i dessa situationer. Därför blir väl bilden på den gode Guden (och allsmäktig kan man anta) som inte bara bevittnar lidande (ondska) utan dessutom ser det som god underhållning att njuta och käka popcorn framför, aningen stötande för en del... Den är lite rolig, och den beskriver ett dilemma, men problemet är väl att det inte finns några kristna som tror att Gud njuter när han ser lidande.

Till sist kan jag säga att jag tror att många religiösa personer inte ser Gud som allsmäktig, utan den som står för det goda och kanske en skapare. Eftersom jag själv inte tror på Gud, har jag självklart inga problem med den ateistiska livsåskådningen, men det jag tycker är synd i livsåskådningsfrågor är om vi bara ältar motståndarnas sämsta argument, det är mycket mera konstruktivt att lyssna och prata runt de bästa argumenten.

  • Medlem
  • 2012-09-22 17:39

Stora problem? Det får du gärna utveckla!

Ursprungligen av per s:

Om man som kristen påstår att gud är god och samtidigt allsmäktig har man stora problem. Det är väl inte så konstigt att andra förväntar sig en bra förklaring.

  • Medlem
  • Örnsköldsvik
  • 2012-09-21 16:18
Ursprungligen av jhm:

Ganska snävt perspektiv att tro att allt kokar ner till just teodicéproblemet. Du råkar inte vara ingenjör, för det här var ett mycket fyrkantigt resonemang måste jag säga.

Lite dålig känsla att hoppa på ingenjörer när du saknar bättre svar.

  • Medlem
  • 2012-09-22 17:38

Det tycker jag inte. Det är inte första gången jag har den här typen av diskussioner, och symptomatiskt brukar vara bland ingenjörer och vissa naturvetare, att allting är mätbart, och finns det saker man inte förstår, så finns de inte, eller så är det fel. Just det här antiintellektuella sättet att försöka diskutera existensiella frågor irriterar en del. Går man in i en diskussion om religion och tror att man kan börja resonera enbart vetenskapligt och i termer av bevisföring för det ena eller det andra, då har man skjutit väldigt långt över målet.

Det finns även ingenjörer som är troende, så det var inget påhopp på just den gruppen, utan snarare ett uttryck för personlig erfarenhet, som jag inte är ensam om. I övrigt handlar det inte om att jag skulle sakna några bättre svar. Mänskligheten har grubblat i ett par tusen år över hur gud kan vara god och allsmäktig trots allt elände som sker på jorden. Den som säger sig sitta på det "korrekta" svaret på den frågan är antingen förvirrad, eller alltför självuppfylld för att tas på allvar.

Ursprungligen av mattiL:

Lite dålig känsla att hoppa på ingenjörer när du saknar bättre svar.

Mänskligheten har grubblat i ett par tusen år över hur gud kan vara god och allsmäktig trots allt elände som sker på jorden. Den som säger sig sitta på det "korrekta" svaret på den frågan är antingen förvirrad, eller alltför självuppfylld för att tas på allvar. [/QUOTE]

Skalman skulle aldrig joinat den här debatten...
Som jag ser det är det meningslöst att bevisa gud. Det här ämnet tillhör metafysiken och bevis får man genom något så flummigt som känslor. Mår du bra av att tro på något gott, gör det. Mår du bra av att plåga andra hatar du sannolikt dig själv, sök hjälp eller ro till grönland och släpp årorna, sök insikt genom utmaning. Det gudlösa samhället kommer troligen av den utmaningslösa liv vi lever.

  • Medlem
  • 2012-09-22 22:53

Jag tror inte det är brist på utmaningar, däremot är nog rotlöshet en bidragande faktor.

Ursprungligen av Klintan:

Mänskligheten har grubblat i ett par tusen år över hur gud kan vara god och allsmäktig trots allt elände som sker på jorden. Den som säger sig sitta på det "korrekta" svaret på den frågan är antingen förvirrad, eller alltför självuppfylld för att tas på allvar.

Skalman skulle aldrig joinat den här debatten...
Som jag ser det är det meningslöst att bevisa gud. Det här ämnet tillhör metafysiken och bevis får man genom något så flummigt som känslor. Mår du bra av att tro på något gott, gör det. Mår du bra av att plåga andra hatar du sannolikt dig själv, sök hjälp eller ro till grönland och släpp årorna, sök insikt genom utmaning. Det gudlösa samhället kommer troligen av den utmaningslösa liv vi lever.[/QUOTE]

  • Medlem
  • 2012-09-22 19:22
Ursprungligen av jhm:

... och symptomatiskt brukar vara bland ingenjörer och vissa naturvetare, att allting är mätbart, och finns det saker man inte förstår, så finns de inte, eller så är det fel.

Det var väldigt vad fyrkantigt och kategoriskt det blev nu då. Det man inte förstår kan visst finnas, kan visst vara rätt men frågan är fortfarande obesvarad.

Just det här antiintellektuella sättet att försöka diskutera existensiella frågor irriterar en del. Går man in i en diskussion om religion och tror att man kan börja resonera enbart vetenskapligt och i termer av bevisföring för det ena eller det andra, då har man skjutit väldigt långt över målet.

Bli inte så irriterad. Det är ett annat sätt att diskutera men inte nödvändigtvis antiinellektuellt. När vetenskap och religion hamnar på kollisionskurs finns det all anledning att bena i frågan. Det fick man göra när kyrkan påstod att jorden var platt eller att jorden var universums centrum.

Mänskligheten har grubblat i ett par tusen år över hur gud kan vara god och allsmäktig trots allt elände som sker på jorden. Den som säger sig sitta på det "korrekta" svaret på den frågan är antingen förvirrad, eller alltför självuppfylld för att tas på allvar.

Precis vad jag tycker också. Det är därför det är så svårt att ta till sig det somliga religiösa påstår, att gud skulle vara god och samtidigt allsmäktig.

Ursäkta men jag får inte till det där med multicitering

Ursprungligen av jhm:

Det tycker jag inte. Det är inte första gången jag har den här typen av diskussioner, och symptomatiskt brukar vara bland ingenjörer och vissa naturvetare, att allting är mätbart, och finns det saker man inte förstår, så finns de inte, eller så är det fel. Just det här antiintellektuella sättet att försöka diskutera existensiella frågor irriterar en del. Går man in i en diskussion om religion och tror att man kan börja resonera enbart vetenskapligt och i termer av bevisföring för det ena eller det andra, då har man skjutit väldigt långt över målet.

Det finns även ingenjörer som är troende, så det var inget påhopp på just den gruppen, utan snarare ett uttryck för personlig erfarenhet, som jag inte är ensam om. I övrigt handlar det inte om att jag skulle sakna några bättre svar. Mänskligheten har grubblat i ett par tusen år över hur gud kan vara god och allsmäktig trots allt elände som sker på jorden. Den som säger sig sitta på det "korrekta" svaret på den frågan är antingen förvirrad, eller alltför självuppfylld för att tas på allvar.

Hur diskuterar man med dig om synpunkten "det måste finnas något mer, någon mening" om man inte tror att det finns något sådant? Hur gör man dig nöjd utan att vara fyrkantig? Ska jag ändra vad jag tror för att vara snäll eller finns det något du kan säga som gör att jag lyssnar? Man är inte antiintellektuell bara för att man inte tror samma sak som dig.

Hur många av de där tusentals åren du nämner anser du att mänskligheten haft goda möjlighet att förklara alltet och tingen runtomkring sig? Att folk förr i tiden pekade mot himlen och hittade på saker om livets uppkomst känns inte så viktigt för mig. Det känns mer intressant vad dagens människor ser när de gör samma sak. Därmed inte sagt att vi har alla svaren nu heller.

Ursprungligen av Anders Täpp:

Berätta gärna om du sett någon gud göra något positivt för undernärda barn. Om din tolkning är att snubben inte ska hålla på med detta för det har han lämnat till mänskligheten så blir kontentan den samma - han tittar bara på.

Popcorn verkar lite skumt men han kanske förätit sig på sockervadden där uppe...

Eftersom jag inte troende själv så får jag bara spekulera i vad "de mest visa av de troende" kan tänka om saken - enligt min högst personliga värdering. Jag gissar att dom anser att Gud står för det goda i världen och att vi människor har en fri vilja och måste själva välja det goda. Kanske är också det goda och det onda kopplat till fri vilja, om vi inte kunde välja faller nog hela överbyggnaden av begreppen ond och god.

Vad tror du själv om fri vilja Anders? Har vi fri vilja? Och om vi inte har det, gör inte det begrepp som ansvar, skuld, ont och gott helt meningslösa begrepp?

  • Medlem
  • Halmstad
  • 2012-09-20 20:55
Ursprungligen av jhm:

Den här skulle nog många kristna kunna känna sig kränkta över. Själv tyckte jag bara att den var lite osmaklig.

Det tror jag inte alls, faktiskt. Frågan om Guds allmakt och lidandet i världen brottas varje tänkande religiös människa med. Det mest kränkande är antagligen att som troende bli intellektuellt och känslomässigt reducerad till ett barn. Det görs hela tiden i kommentarsfälten till artiklar skrivna av personer med ett troende perspektiv på saker och ting.

  • Medlem
  • 2012-09-20 22:06

Det är ju så i Sverige. Den enda grupp man fortfarande får förnedra legitimt, påhejad av många, är just de med någon form av koppling till gud eller religion. Verkar nästan vara nationalsport här till och med.

Ursprungligen av planB:

Det tror jag inte alls, faktiskt. Frågan om Guds allmakt och lidandet i världen brottas varje tänkande religiös människa med. Det mest kränkande är antagligen att som troende bli intellektuellt och känslomässigt reducerad till ett barn. Det görs hela tiden i kommentarsfälten till artiklar skrivna av personer med ett troende perspektiv på saker och ting.

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2012-09-18 13:31
Ursprungligen av Arnold Corns:

För övrigt brukar jag i religiösa diskussioner citera Ricky Gervais: "Om det nu finns en Gud, varför gjorde han mig till ateist?"
Ricky Gervais – Why Did god Make Me an Atheist? : AtheismTV

Kan ha fel, man det skulle väl härledas till arvssynden, Adam åt av äpplet och fick kunskap om gott och ont. I detta ögonblick skulle då fri vilja bli en egenskap hos människan, Hegel såg på detta som människans brott med naturen.

  • Medlem
  • 2012-09-18 14:38

Lät du döpa dina barn när de var små?

Ursprungligen av Arnold Corns:

Jag är också ateist men jag tyckte att det var viktigt att mina barn själva fick välja om och hur de skulle konfirmeras. Den ena gjorde det inte alls och den andra gjorde det i kyrkan.

För övrigt brukar jag i religiösa diskussioner citera Ricky Gervais: "Om det nu finns en Gud, varför gjorde han mig till ateist?"
Ricky Gervais – Why Did god Make Me an Atheist? : AtheismTV

Ursprungligen av jhm:

Lät du döpa dina barn när de var små?

Jäpp. Det är över 25 år sedan och då hade jag och även min fru en annan syn på dessa frågor.

  • Medlem
  • 2012-09-20 09:42

Vad bra, för väldigt många verkar blanda samman dopet med någon sorts tvång eller pådyvling av värderingar, när det i själva verket bara är en fribiljett (om man vill ha den) till den kristna gemenskapen. Vill man stå över så struntar man ju bara i att konfirmera sig och begär utträde ur SvK. Tycker att dopet bjuder till större valfrihet än motsatsen och för de flesta 15-åringar som verkligen vill konfirmera sig av olika skäl, är det ganska pinsamt med "vuxendop".

Ursprungligen av Arnold Corns:

Jäpp. Det är över 25 år sedan och då hade jag och även min fru en annan syn på dessa frågor.

Att ställa vetenskap mot religion känns, i vår del av världen, som några hundra år för sent.

Jag är själv ateist, men tycker att det mest framstående ateisterna i vårt land har flera egenskaper som man brukar tillskriva religiösa företrädare.

Ta, t ex en person som den tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar mot "Humanisten" Krister Sturemark. Jag tycker att Krister framstår som en dogmatisk teknokrat och KG som en ödmjuk och vidsynt humanist...

Jag har själv ingen som helst gudstro, dock så skulle jag vilja påstå att jag "tror" på fri vilja, och samt ont och gott. Inte som några självklarheter som man kan hitta en glasklart svar på inför varje moraliskt dilemma, men att påstå att de inte ens existerar som kompassrikningar är för mig helt främmande.

Dom som propagerar hårdast för ateism, och sjunger vetenskapens lov undrar jag ibland om dom alla är nihilister. Jag älskar vetenskap, men det finns många frågor, om livets mening t ex, som jag tycker vetenskapen lämnar obesvarad. För många handlar antagligen religion om att tro, inte att veta säkert. Dessutom använder många antagligen det till tröst, mening och förståelse samtidigt som man använder vetenskapen om man skall hållfasthetsberäkna en bro, eller flyga till månen.

"Efter alla år av skolavslutningar och Gud vet vad i kyrkan, så får lokalen i sig betraktas som relativt oladdad för gemene man."
Säger andreeMarkfors

För min del känns det alltid som att man kommer slås av blixten och förvandlas till en askhög när man går ut ur kyrkan

Kyrkskatt? (Vassius ovan) Nepp, jag betalar bara begravningsavgift. Gå ur kyrkan är en baggis...

Blanketten hittar ni här....
http://www.blankettbanken.se/filer/utkyrkan.pdf

  • Medlem
  • Sollentuna
  • 2012-09-17 23:43
Ursprungligen av Goflorp:

Kyrkskatt? (Vassius ovan) Nepp, jag betalar bara begravningsavgift. Gå ur kyrkan är en baggis...

Visst är det så, men det kräver ju en aktiv handling. Jag tvivlar på att nån skulle acceptera att t.ex. ens mobiloperatör lade på en extraavgift på abonnemanget utan att fråga, och till sitt försvar säga "det är ju bara att be oss ta bort den om du inte vill ha den".

Jag gillar inte ordet ateism riktigt. Ateism är väl tro det med men på det motsatta förhållandet. Jag känner mig mer bekväm med ordet agnostiker. Den dagen som übersnubben återvänder så kan jag säga "haru sett på fan"... eller ja... man kanske kan välja bättre ord.

För övrigt vore det skoj om fler kunde ansluta sig till Täppismen...
https://sites.google.com/site/anderstapp/home

Skrev det där i internets begynnelse nån gång... kom att tänka på det nu.

Ursprungligen av Anders Täpp:

Jag gillar inte ordet ateism riktigt. Ateism är väl tro det med men på det motsatta förhållandet.

Ateism är ett ord som folk läser in för mycket i, ungefär som med feminism. Ateism är inget mer än frånvaron av tro på att världen styrs av gudar. Det är ett viktigt inslag i exempelvis sekulär humanism och andra livsåskådningar som inte bygger på påstådda övernaturligheter, men det är inte en tro i sig.

Citat:

Jag känner mig mer bekväm med ordet agnostiker. Den dagen som übersnubben återvänder så kan jag säga "haru sett på fan"... eller ja... man kanske kan välja bättre ord.

Jag gillar inte alls agnosticism. Hela idén om att man som tänkande människa skulle vara totalt oförmögen att ens ha en uppfattning om sannolikheten för gudars existens, eller bedömer den till exakt 50%, är väldigt konstig.

Det är heller inte agnosticism att vara beredd att ändra sin uppfattning ifall man ställs inför övertygande bevis om att gudar finns. Det funkar precis lika bra att basera sin livsåskådning på en bedömning om att det är väldigt osannolikt att gudar styr världen (d.v.s. ateism), och ändra sig ifall det dyker upp bevis på motsatsen.

En sak jag funderar över ibland är kyrkans roll som socialt forum. Förr i tiden var det på många ställen otänkbart att man inte dök upp i kyrkan på söndagen, oavsett om man trodde på det hela eller inte. Det var den gången i veckan när verkligen hela församlingen träffades, och prästen i form av någon sorts överhuvud fick se alla. Detta var också en tid när folk förmodligen hade ytterligare en spärr inför att hitta på jävelskap.
Jag tror lite grann att kyrkan i det avseendet har fyllt en viktig funktion.

För övrigt gillar jag kyrkor såtillvida att de är historiska byggnader och de är ofta ganska vackra. Första gången jag gifte mig var det i kyrkan, för att det var en enastående vacker byggnad för ändamålet. Dessutom hade de ju bänkar till gästerna att sitta i och dessutom råkade de ha en sån däringa orgel att spela på.

Jag vill, men jag ska inte...

...inte än i alla fall.

Jag är av uppfattningen att alla människor är saliga i sin tro.
Se det som om livet är en kavaj och din tro är en galge. Utan galge så är det inte så mycket med den där kavajen, en lite hög på golvet. Men med galge så sträcker den ut sig rätt snyggt. Om den galgen sedan är gud, Darwin eller Descartes det får var och en själv bestämma. Men kort och gott behöver de flesta något att hänga upp sitt liv på. Något lite större än dagishämtning och vidbrända fiskpinnar....

Själv växte jag upp i ett ickereligiöst hem med två naturvetare. Många av mina föräldrars vänner var dessutom gamla universitetskamrater och arbetskolleger således även de kemister, botanister, biologer, geologer osv. Den enda troende var min morfar. Så för min del blev det naturvetenskapen som står som förklaringsmodell till världen. Kan inte klaga.
Min föräldrar döpte aldrig mig och min bror - till min mormors förtret - och vi konfirmerade oss heller aldrig. Är dock medlem i Svenska kyrkan då man ju förr blev det automatiskt. Ser kyrkorummet som en stor kulturskatt och är därför beredd att betala för dess bevarande via skattsedeln. Det lär även underlätta den dagen jag ska begravas - för vi ska alla den vägen vandra. Då kommer man också in på en annan fråga som berör området. Rädslan för döden. Jag kan inte påstå att jag för egen del är speciellt rädd för själva döden. Livet tar slut och det är man även som naturvetare införstådd med - skillnaden är väl vad vi anser kommer därefter. För min del - ingenting. Nä det är inte min död som skrämmer mig utan den enorma sorg som en döende lämnar efter sig hos de anhöriga. DET är jag rädd för. Vad min dotter mina föräldrar, släktingar vänner skulle behöva gå igenom om jag försvann lite tidigare än jag själv räknat med. inte minst där har en tro en funktion att fylla. Men om man nu saknar en gud så får man istället försöka förstå det rationella i det hela och förlika sig med det. Kroppen har en begränsad livslängd. Kanske är det till och med ibland lättare att bara förlika sig med tanken på ett rationellt sätt än att försöka förstå varför en gud - som man älskat, trott på, tillbet osv - plötsligt bara rycker bort ens nära och kära. Utan synbar anledning, i ett alldeles för tidigt skede. Ske guds vilja - men det är ju sällan det går att motivera det. Och alla andra onda människor som krigar och mördar, de lever till de blir 95. Gud är ju god och allsmäktig, varför då rycka bort folk som är älskade? Nä ibland tror jag att det är lättare att vara naturvetare, det bli mindre frågor och mindre grubblerier. Sorgen och saknaden är dock precis lika stor.

Mamman till min dotter vill gärna döpa henne och i det fallet så har jag inget emot det. Jag ser det mer som tradition än religion.

/m

Senast redigerat 2012-09-18 08:50
  • Medlem
  • 2012-09-18 14:43

Bland det sista du skrev heter teodicéproblemet, och har diskuterats av troende sedan urminnes tider.

Teodicéproblemet - Wikipedia

Ursprungligen av martinator:

Jag är av uppfattningen att alla människor är saliga i sin tro.
Se det som om livet är en kavaj och din tro är en galge. Utan galge så är det inte så mycket med den där kavajen, en lite hög på golvet. Men med galge så sträcker den ut sig rätt snyggt. Om den galgen sedan är gud, Darwin eller Descartes det får var och en själv bestämma. Men kort och gott behöver de flesta något att hänga upp sitt liv på. Något lite större än dagishämtning och vidbrända fiskpinnar....

Själv växte jag upp i ett ickereligiöst hem med två naturvetare. Många av mina föräldrars vänner var dessutom gamla universitetskamrater och arbetskolleger således även de kemister, botanister, biologer, geologer osv. Den enda troende var min morfar. Så för min del blev det naturvetenskapen som står som förklaringsmodell till världen. Kan inte klaga.
Min föräldrar döpte aldrig mig och min bror - till min mormors förtret - och vi konfirmerade oss heller aldrig. Är dock medlem i Svenska kyrkan då man ju förr blev det automatiskt. Ser kyrkorummet som en stor kulturskatt och är därför beredd att betala för dess bevarande via skattsedeln. Det lär även underlätta den dagen jag ska begravas - för vi ska alla den vägen vandra. Då kommer man också in på en annan fråga som berör området. Rädslan för döden. Jag kan inte påstå att jag för egen del är speciellt rädd för själva döden. Livet tar slut och det är man även som naturvetare införstådd med - skillnaden är väl vad vi anser kommer därefter. För min del - ingenting. Nä det är inte min död som skrämmer mig utan den enorma sorg som en döende lämnar efter sig hos de anhöriga. DET är jag rädd för. Vad min dotter mina föräldrar, släktingar vänner skulle behöva gå igenom om jag försvann lite tidigare än jag själv räknat med. inte minst där har en tro en funktion att fylla. Men om man nu saknar en gud så får man istället försöka förstå det rationella i det hela och förlika sig med det. Kroppen har en begränsad livslängd. Kanske är det till och med ibland lättare att bara förlika sig med tanken på ett rationellt sätt än att försöka förstå varför en gud - som man älskat, trott på, tillbet osv - plötsligt bara rycker bort ens nära och kära. Utan synbar anledning, i ett alldeles för tidigt skede. Ske guds vilja - men det är ju sällan det går att motivera det. Och alla andra onda människor som krigar och mördar, de lever till de blir 95. Gud är ju god och allsmäktig, varför då rycka bort folk som är älskade? Nä ibland tror jag att det är lättare att vara naturvetare, det bli mindre frågor och mindre grubblerier. Sorgen och saknaden är dock precis lika stor.

Mamman till min dotter vill gärna döpa henne och i det fallet så har jag inget emot det. Jag ser det mer som tradition än religion.

/m

Ursprungligen av jhm:

Bland det sista du skrev heter teodicéproblemet, och har diskuterats av troende sedan urminnes tider.

Vilket säger mer om teologin än något annat. Denna akademiserade icke-vetenskap torde rimligen inneha världsrekordet i förklaringar som slår knut på sig själva.

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2012-09-18 19:25
Ursprungligen av Samuel K:

Vilket säger mer om teologin än något annat. Denna akademiserade icke-vetenskap torde rimligen inneha världsrekordet i förklaringar som slår knut på sig själva.

Resonemanget som Lactantius för är helt logiskt korrekt utifrån premisserna, svaret på problemet är ju en trossats, vilket är helt väntat eftersom frågan i sig är av religiös natur d.v.s problemet finns inte om man inte är troende. Om man hade gett sig på en vetenskaplig förklaring hade jag hållit med dig, men det gör man ju inte.

Bevaka tråden