Jag tror knappast att det är det som är det stora problemet. Rent allmänt kan man säga att språk med många långa eller sammansatta ord, som t.ex. svenska, tyska, finska etc. oftare kommer att leda till att ord inte får plats på raden.
Slutsatsen av det är dock inte självklar: Man kan å ena sidan resonera som så att dessa språk kommer att gagnas av en mer "aggressiv" inställning, i och med att InDesign då får mer spelrum att jobba med, men å andra sidan kan man anse att det kommer att leda till att det blir för många avstavningar.
Likadant kan man anse att språk med korta ord, som t.ex. engelska kan göra att man kan ha snålare inställningar, då det berör så pass få rader, men även där kan man resonera omvänt, och mena att det är ok med aggressiva inställningar, eftersom det ändå blir så pass få avstavningar.
Till syvende och sidst handlar det om en balans mellan jämna rader och få avstavningar. Själv har jag hög tolerans för avstavningar, eftersom jag upplever det som att de inverkar väldigt lite på läsbarheten, men att ojämna rader (där mellanrummen varierar kraftigt) upplever jag som mer svårlästa.
Jag har dock en amerikansk f.d. kollega, mycket kunnig i typografi, som hävdar att avstavningar (i engelska) är närmast djävulens påfund så det finns helt klart kulturella preferenser.
Med allt detta sagt, och om jag skulle bli tvungen att välja en inställning som skulle gälla för alla språk så skulle de hamna nära de du har, men jag skulle dra skjutreglaget mot "bättre avstånd".
Dock skulle jag också ställa in andra parametrar vad gäller teckenbreddsskalning etc. för att ge InDesign lite mer att jobba med.
