Viktig vikt

Tråden skapades och har fått 44 svar. Det senaste inlägget skrevs .
  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-22 07:25

Jag svarade på Goflorps inlägg, som var inne i en annan diskussion. Men så tänkte jag att mitt svar inte passsade in i den diskussionen (en personlig presentation) så jag plockar med mig Goflorps inlägg hit till Loungen istället. Hoppas det är ok Goflorp )

Ursprungligen av Eva:

9 kg på 10 veckor! Nu MÅSTE du berätta. Jag behöver stöd och peppning. Snälla-hjälp

Ursprungligen av Goflorp:

En benhård fru som är inne på samma linje.

GI-viktkoll på nätet. Kör GI-mat och fuskar INTE.
Ca en timmes (totalt) promenerande på kvällen med hunden.
Dricker mkt vatten.

GI i sammanfattning: Man tar bort alla kolhydrater från maten. Mängden fett är oväsentlig. Stek med grönsaker men inga potatis.. inga lightprodukter.
Inga potatis, ris, pasta etc.

Innan åt jag:
Frukost hemma (05:15) en tallrik fil och Müsli
Frukost jobbet (08:30), Gröt, mjölk, bröd
Lunch låda hemifrån (11:00)
Rast (13:30), oftast en kaffe och ngt "gött" till
Hemma, middag (17:00) en rejäl middag.
Kvällsmacka (ca 21:00), nedsköljes med mjölk.

Helgerna, ett par Porter...

Numera äter jag betydligt mindre.
Frukost hemma 05:15, är en tallrik fil och nötter + linfrö (faktiskt väldigt gott)
Frukost på jobbet är ersatt med en slät kopp "finkaffe" från Köket *
Lunch, vettigare låda hemifrån
Rast 13:30, inget
Hela arbetsdagen dricker jag mkt mera vatten.
Hemma, 17:00, äter vettigare här med.
Kvällsmat: Inget. Sällsynta fall ngt som passar in i GI-dieten


1) Gå med i GI-viktkoll, här får du mkt info, recept, stöd, idéer etc
2) Inventera vad du äter idag
3) Börja rör på dig mera

När man drar ner på maten är det störande i två dagar, sedan märker man inte av det.
Man blir liksom hungrig 08:30 därför att magen är VAN vid att då kommer det en stor tallrik gröt...

* Fulkaffe på Lastvagnar är det vi har i automaterna. Inget för t ex gravida.

Jag får väl gå med i GI-viktkoll jag också då.

Sen. När jag kommer hem från fjällen. Eller veckan därpå, eller till sommaren, kanske lika bra att vänta till efter semestern . . . . .

Men det är ju det där med att man inte får fuska förstås - inga kvällsmackor.

Men jag skulle verkligen behöva gå ner en sisådär 10 kg - måste nog skippa kvällsmackorna ändå . . . .

En hund har jag. Gillar att ta långa promenader. Vad jag saknar är en "benhård fru". Jaa, en sån skulle jag verkligen behöva

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2008-03-22 13:38

Kanske lite OT och allt men jag undrar en sak. Om man lägger ned tid på att sätta sig in i hur man ska träna, vad man ska äta, köper gymkort och dyra tillbehör varför fuskar man då?
Att man är lat, ja det hajar jag men varför lurar man då sig själv från början? Ännu värre är folk som alltid pratar om sina misslyckade försök att träna eller banta. Ok, du äter hellre godis och är tjock än att banta och träna. Fine, kan jag förstå då det är enklare men varför tjata om det till alla i din omgivning?

Inte raketforskning vi snackar om. Rör på dig, ät sunt och öppna inte munnen när godiset kommer "flygande" mot den.

Inte riktad mot någon kanske man måste skriva så inte det blir kaos här. Jag är nyfiken.

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-22 22:55
Ursprungligen av acke:

Kanske lite OT och allt men jag undrar en sak. Om man lägger ned tid på att sätta sig in i hur man ska träna, vad man ska äta, köper gymkort och dyra tillbehör varför fuskar man då?
Att man är lat, ja det hajar jag men varför lurar man då sig själv från början? Ännu värre är folk som alltid pratar om sina misslyckade försök att träna eller banta. Ok, du äter hellre godis och är tjock än att banta och träna. Fine, kan jag förstå då det är enklare men varför tjata om det till alla i din omgivning?

Inte raketforskning vi snackar om. Rör på dig, ät sunt och öppna inte munnen när godiset kommer "flygande" mot den.

Inte riktad mot någon kanske man måste skriva så inte det blir kaos här. Jag är nyfiken.

Du ar rätt i allt vad du säger acke. Det är verkligen skämmigt. Jag är precis en sån person som du beskriver. Jag lägger ned tid på att sätta mig in i hur man ska träna, jag vet hur man ska äta, men ändå fuskar jag.

Dessutom pratar jag om mina misslyckade försök att banta och jag tjatar om det till (nästan) alla i min omgivning. En helt misslyckad person alltså med ditt sätt att se.

Men visst är det konstigt ändå. När jag var ung åt jag allt vad jag ville, godis, chips, massor med smör på mackorna, mm mm. Jag bara åt allt jag ville och tänkte aldrig på vad jag stoppade i munnen. Dessutom sov jag till "halva dagen" på helgerna och motionerade minimalt. Och så vägde jag mellan 53-55 kg!

Nu väger jag 75 kg (skäms) Nu äter jag aldrig godis, köper bara grovt bröd, tänker hela tiden på vad jag stoppar i munnen. Promenerar med vovven ca en och en halv timme per dag. Men träffar ofta vänner på helgerna och då blir det goda middagar med god mat och goda drycker.

Det är inte så lätt - det känns som om det är svårare att hålla vikten när man blir äldre. Om jag jämför med hur jag åt och levde när jag var yngre så borde jag väga mindre nu!

Jag trivs verkligen inte med den vikt jag har nu, och naturligtvis är det mitt eget fel att jag väger för mycket, och naturligtvis borde jag göra något åt det hela.

Skulle verkligen önska att jag hade mer självdiciplin, att jag var starkare, mm.
(Men när jag tänker på hur svag jag är vill jag bara gråta.)

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2008-03-23 01:37
Ursprungligen av Eva:

Du ar rätt i allt vad du säger acke. Det är verkligen skämmigt. Jag är precis en sån person som du beskriver. Jag lägger ned tid på att sätta mig in i hur man ska träna, jag vet hur man ska äta, men ändå fuskar jag.

Dessutom pratar jag om mina misslyckade försök att banta och jag tjatar om det till (nästan) alla i min omgivning. En helt misslyckad person alltså med ditt sätt att se.

Men visst är det konstigt ändå. När jag var ung åt jag allt vad jag ville, godis, chips, massor med smör på mackorna, mm mm. Jag bara åt allt jag ville och tänkte aldrig på vad jag stoppade i munnen. Dessutom sov jag till "halva dagen" på helgerna och motionerade minimalt. Och så vägde jag mellan 53-55 kg!

Nu väger jag 75 kg (skäms) Nu äter jag aldrig godis, köper bara grovt bröd, tänker hela tiden på vad jag stoppar i munnen. Promenerar med vovven ca en och en halv timme per dag. Men träffar ofta vänner på helgerna och då blir det goda middagar med god mat och goda drycker.

Det är inte så lätt - det känns som om det är svårare att hålla vikten när man blir äldre. Om jag jämför med hur jag åt och levde när jag var yngre så borde jag väga mindre nu!

Jag trivs verkligen inte med den vikt jag har nu, och naturligtvis är det mitt eget fel att jag väger för mycket, och naturligtvis borde jag göra något åt det hela.

Skulle verkligen önska att jag hade mer självdiciplin, att jag var starkare, mm.
(Men när jag tänker på hur svag jag är vill jag bara gråta.)

"Helt misslyckad" har jag aldrig sagt eller menat, det där är dina ord. Jag skrev att min fråga gällde rent generellt.

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-23 05:38
Ursprungligen av acke:

"Helt misslyckad" har jag aldrig sagt eller menat, det där är dina ord. Jag skrev att min fråga gällde rent generellt.

Jag tog det inte så heller, jag sa det med ett leende liksom. Men det syns ju inte när man skriver. Skulle lagt till en liten smilie Men visst förstod jag att det du skrev inte var någon pik mot mig.

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2008-03-23 10:12
Ursprungligen av Eva:

Jag tog det inte så heller, jag sa det med ett leende liksom. Men det syns ju inte när man skriver. Skulle lagt till en liten smilie Men visst förstod jag att det du skrev inte var någon pik mot mig.

Va bra, för jag är en snäll person, vad än folk säger.

Men, VÄLDIGT många har svårt att låta bli att bara ta en sån där liten godbit.. eller ta en extra slev för de är ju så hungriga och...

Så fuskar de flesta..

Visst, alla vet att man skall äta sunt, röra på sig mer etc. Min läkare höll på att ramla av stolen när jag kom tillbaka för påfyllning av blodtrycksmedicinen och hade gått ner i vikt. Han sa att det är en på hundra som tar varningssignalerna på allvar och tappar vikt, de andra 99 ber att få starkare blodtrycksmedicin bara...

Du Eva, saknar du "en benhård fru" så känner jag ett par läckra tjejer på mitt jobb som du nog skulle ligga bra till hos...

  • Medlem
  • Malmö
  • 2008-03-22 20:34
Ursprungligen av Goflorp:

Du Eva, saknar du "en benhård fru" så känner jag ett par läckra tjejer på mitt jobb som du nog skulle ligga bra till hos...

Men Goflorp då... Haha!

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-22 23:15
Ursprungligen av Goflorp:

Min läkare höll på att ramla av stolen när jag kom tillbaka för påfyllning av blodtrycksmedicinen och hade gått ner i vikt. Han sa att det är en på hundra som tar varningssignalerna på allvar och tappar vikt, de andra 99 ber att få starkare blodtrycksmedicin bara...

Du Eva, saknar du "en benhård fru" så känner jag ett par läckra tjejer på mitt jobb som du nog skulle ligga bra till hos...

Men vad bra att du klarat av att gå ner i vikt och att du nu slipper att öka dosering av blodtrycksmedicinen! Superbra - vad duktig du varit. "de andra 99" passar ju bra i detta forum

Tänk att du hör till den procent som "tagit varningssignalerna på allvar och tappat vikt". Du kan vara stolt, vad duktig du varit

Vad gäller det där med "en benhård fru" så är det nog mer en sån fru du har (typ support matlagning och stöd) än en "läcker tjej" jag är skulle behöva

  • Medlem
  • I skogen utanför Umeå
  • 2008-03-22 20:03

Att överäta är ett beteende som har minst samma starka drifter som alkolism. Man kan inte bara säga åt någon att skärpa sig. Det funkar inte, lika lite som att skrämmas med döden.
Det som gör det så himla svårt att gå ner i vikt är att du behöver mat varje dag, du måste konfrontera ditt beroende/missbruk flera gånger varje dag. Tänk dig att säga åt en alkolist att bara ta en 4:a snaps 4 ggr/dag.

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-22 23:24
Ursprungligen av MatsOlov:

Att överäta är ett beteende som har minst samma starka drifter som alkolism. Man kan inte bara säga åt någon att skärpa sig. Det funkar inte, lika lite som att skrämmas med döden.
Det som gör det så himla svårt att gå ner i vikt är att du behöver mat varje dag, du måste konfrontera ditt beroende/missbruk flera gånger varje dag. Tänk dig att säga åt en alkolist att bara ta en 4:a snaps 4 ggr/dag.

Det har du rätt i!
Ett missbruk är rätt så "lika" oavsett vad det handlar om. Det kan var alkohol, mat eller "ja, vad som helst nästan".

Jag klarade av att sluta röka för en sisådär 20 år sedan men jag vet att jag fortfarande är en nikotinist och jag skulle aldrig våga teströka igen. Då skulle jag halka dit direkt!

Jag=en vis tjockis

ALLA som jag känner som är 50+ säger att det är mycket svårare att hålla vikten i den här åldern. Det måste ju beror på hormonomställningar i kroppen som alla får (både män och kvinnor). Jag har en 64-årig kollega som ständigt varnar oss andra för att efter 60 år är det nästintill omöjligt att gå ner i vikt. Kanske det stämmer.
Jag vet att jag kan gå ner och vet hur jag ska göra och det känns bra men jag har så svårt att leva så hela tiden.

Eva: jag känner igen din beskrivning hur det var när man kunde äta allting. Själv såg jag ut som Twiggy och åt som en häst. Fast visst rörde jag mig mycket mer.

Sedan har jag en teori om att man blir tjock av att vara vis. När man var yngre gick hjärnan på högvarv hela tiden av allt man lärde sig i skolan och i livet. Nu för tiden har man varit med om mycket, fått många minnesspår och det krävs något rejält för att hjärnan ska ödsla många synapssprång. Låter det rimligt ?

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-23 06:05
Ursprungligen av KaRo:

Jag har en 64-årig kollega som ständigt varnar oss andra för att efter 60 år är det nästintill omöjligt att gå ner i vikt.

Det är nog bäst att jag sätter fart då, jag har fem år på mig tills det blir "nästintill omöjligt att gå ner i vikt"

Just denna dag kommer att bli bra när det gäller motion i alla fall. Så fort solen har värmt upp luften lite (det är minus 35 nu) ska jag ta en lång skidtur. Och i eftermiddag har alla "barn" här i viken planerat för en Senior-skidtävling. Det är väl för att ge igen för alla skidtävlingar vi ordnade för ungarna då de var små

Men det blir nog svårare när det gäller mat och dryck. Det ryktades om vätskekontroller vid skidtävlingen och jag misstänker att det kommer att vara nåt annat än vatten i glasen!

Sen är det min svägerska som ska hålla middagen idag och där kommer det inte att sparas på kalorierna

Men nästa vecka - då . . . . .

Som student slipper man som tur är dessa problem. Det är knappt jag har råd med mat ändå.

  • Medlem
  • Malmö
  • 2008-03-22 20:36
Ursprungligen av ztaafen:

Som student slipper man som tur är dessa problem. Det är knappt jag har råd med mat ändå.

Ja, det är tufft liv, men det hör liksom till studentlivet. Nudlar, pasta m. ketschup, falukorv med makaroner, mm...

  • Medlem
  • I skogen utanför Umeå
  • 2008-03-22 20:38

Prova att bli sjukskriven i några år med ungar, hund, villa mm

Jag lyckades gå ner 4 kg på två månader med GI en gång, men sen föll jag mentalt tillbaka i det gamla stadiet igen och gick upp. Jag la även märke till att jag innan jag var helt "normal" (dvs som innan dieten) hade en period där jag tänkte "Nu har jag krängt GI i 2 månader, då kan jag ta en extra bit choklad. Jag menar, fan jag har ju klarat att köra GI i två månader".
Plötsligt hade hela dieten inte handlat om att minska i vikt och må bättre, utan om att ha utfört själva dieten! Att ha "genomlidit" det och inte att ha fått med sig reslutat.

När jag slutar med mitt nattjobb och (förhoppningsvis) börjar på det nya jobbet ska jag ställa mig i köket och verkligen studera bra, god mat så att man inte försakar smak för att minska antalet kolhydrater och kalorier. Jag vet att mycket GI-mat är jättegod och jag lagar gärna sånt. Min sambo är på samma våglängd också, men har svårt att minska i vikt. Hon är fullkomligt normal i kroppsbyggnad och är inte överviktig i mina ögon (hon har lite hull på låren), medans jag har lite väl mycket kagge, häck, lår och ja, ett onödigt lager fett över hela kroppen.
Jag skulle vilja gå ner cirka 15kg och väga 80. Men jag kämpar inte för mycket

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-23 05:46
Ursprungligen av henkebarn:

medans jag har lite väl mycket kagge, häck, lår och ja, ett onödigt lager fett över hela kroppen.

Vilken väldigt bra beskrivning.;)
Vi är väldigt lika du och jag

Ursprungligen av Eva:

Vilken väldigt bra beskrivning.;)
Vi är väldigt lika du och jag

Du och jag är väldigt lika den "normala" människan, fast mer framgångsrika och upplysta med tanke på att vi båda älskar mac

och med "normal" menar jag "så som de flesta, tyvärr, utvecklats i dagens samhälle med den kost som vi, tyvärr, får i oss och med de, tyvärr, dåliga träningsscheman vi har".

Så det är ju ingen merit direkt

  • Medlem
  • Malmö
  • 2008-03-23 11:15

Om man har bra självdisciplin så kan man faktiskt äta vad man vill. Så länge man gör det med måtta. Och slutar äta precis innan man känner sig mätt. Att äta mindre men oftare och regelbundet.

Att minska potatis, ris, pasta och vitt bröd går ju bra. Men inte utesluta dem helt. Ta mer kött, fisk eller fågel istället.

Har man dåligt med tid eller lust att motionera, så är ju promenader väldigt bra. Lite snabbare takt än vanlig promenad. Behöver inte vara längre tider om man gör det ofta och regelbundet.

Man kan promenera med t ex en ryggsäck med par tjocka böcker i. Då behöver man inte öka takten på promenaden utan gå i normal takt. Eller om man åker ofta buss till jobbet, så kan man ju hoppa av några hållplatser innan när man ska dit och hem. Och promenera resten av vägen.

Ett exempel som jag varit med om är när jag praktisera på ett ställe i Malmö. Jag pendla med buss där jag fick byta buss. Den andra bussen stannade en bra bit från stället. Så jag hade 10 min promenad till praktiken. Och jag hade en laptop i en ryggsäck med mig varje dag. Den vägde typ 2 kg totalt. Denna 10-minuters promenad till praktiken och från praktiken, varje vardag i 8 veckor, gick jag ner 10-11 kg.

Detta hände utan att jag planerat bantning. Jag levde som jag ville leva min vardag. Och fick ner kilona som en bonus.

En parantes till det hela är att jag behöver gå ner i vikt. Det är "bara" för mig att bestämma mig. Och sätta saker och ting i rutin.

  • Medlem
  • I skogen utanför Umeå
  • 2008-03-23 13:23
Ursprungligen av Reisan:

Om man har bra självdisciplin så kan man faktiskt äta vad man vill.

Självdiciplin har inget med ett missbruk att göra. Det är att nedvärdera de personer som har problem med överätning.

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2008-03-23 13:40

Lustigt att det nu för tiden finns ett namn för allt. Shoppingberoende, spelberoende, porrberoende, surfberoende, spelberoende osv. Blablabla, säger jag.

Ursprungligen av MatsOlov:

Självdiciplin har inget med ett missbruk att göra. Det är att nedvärdera de personer som har problem med överätning.

Du menar att att överdrivet ätande är ett missbruk? Tycker jag är att nedvärdera de som har problem med droger.

Buurrh

"(det är minus 35 nu)" ?
Du menar att ni har minus trettiofem grader ute ? Buurrrh.
Men då behöver ni väl lite extra fett för att klara kylan. Och det är
väl en sådan där torr kyla som gör att man har svårt att andas ? Sskaakk.
Har besökt Bastuträsk, Burträsk och Abisko en gång men då var det sommar. Du bor
väl bara halvvägs upp eller (har glömt Geografilektionerna) ?

Och jag som klagar när det är några få minusgrader här i Götet.

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-24 08:33
Ursprungligen av KaRo:

"(det är minus 35 nu)" ?
Du menar att ni har minus trettiofem grader ute ? Buurrrh.
Men då behöver ni väl lite extra fett för att klara kylan. Och det är
väl en sådan där torr kyla som gör att man har svårt att andas ? Sskaakk.
Har besökt Bastuträsk, Burträsk och Abisko en gång men då var det sommar. Du bor
väl bara halvvägs upp eller (har glömt Geografilektionerna) ?

Och jag som klagar när det är några få minusgrader här i Götet.

35 på vår termometer, 36,2 på SMHI:s mätstation i Gielas!
Men jag är inte hemma i Sundsvall, jag är i Kittelfjäll, långt uppe i Lappland.

Vi har det underbart härligt här, kristallklar luft, strålande sol och solen värmer upp så att det blir plusgrader fram på dagen. Och när solen sänker sig på kvällen kan vi krypa ner i vedeldad trätunna med 38° vatten. Det är en speciell upplevelse att sitta ute i kylan i varmt vatten.

Men visst är det onödigt kallt. Problem med vattenslangar som fryser trots värmekabel mm.

  • Medlem
  • I skogen utanför Umeå
  • 2008-03-23 13:47

Knappast acke, det är lättare att bli av med ett missbruk av droger, sprit, rökning etc än med mat, eftersom du inte behöver konfrontera ditt beroende flera gånger per dag med dessa som med mat.

Och självklart är det ett missbruk, tror du folk medvetet äter ihjäl sig?

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2008-03-23 14:21
Ursprungligen av MatsOlov:

Knappast acke, det är lättare att bli av med ett missbruk av droger, sprit, rökning etc än med mat, eftersom du inte behöver konfrontera ditt beroende flera gånger per dag med dessa som med mat.

Och självklart är det ett missbruk, tror du folk medvetet äter ihjäl sig?

Ok, visst är det ett missbruk av mat, tänkte fel, men knappast ett beroende. Köper heller inte att de är svårare att komma ur men där tänker vi väl olika.

Hävdar att med en stark vilja och disciplin så går det att gå ned i vikt och hålla den.

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-24 09:01
Ursprungligen av MatsOlov:

Knappast acke, det är lättare att bli av med ett missbruk av droger, sprit, rökning etc än med mat, eftersom du inte behöver konfrontera ditt beroende flera gånger per dag med dessa som med mat.

Och självklart är det ett missbruk, tror du folk medvetet äter ihjäl sig?

Jag har aldrig sett det så, har aldrig sett mitt ätande som ett missbruk. Men du har nog rätt där, jag har ju bantat (eller försökt banta) i massor med år nu och ändå har jag inte klarat av det.

Så man får kanske närma sig problemet på ett annorlunda sätt, först bryta sitt missbruk på något sätt för att sedan - ja, vad skall komma sedan. När jag slutade röka var det ju "bara" (fruktansvärt jobbigt) att sluta röka helt enkelt. Och att aldrig börja igen.

Men maten - man måste ju fortsätta äta . . .

  • Medlem
  • Stockholm
  • 2008-03-24 10:52
Ursprungligen av Eva:

Jag har aldrig sett det så, har aldrig sett mitt ätande som ett missbruk. Men du har nog rätt där, jag har ju bantat (eller försökt banta) i massor med år nu och ändå har jag inte klarat av det.

Farligt det där, känns som man ger problemet ännu mer tyngd. Ju svårare folk säger att det är desto lättare är det att falla tillbaka på det när man känner sig svag. "Ja men MatsOlov sa ju att..."

Har gått ner ca 15 kg i år. Använde mig av en pulverdiet för att komma igång, och har sedan inte gått efter någon speciell metod utan bara använt lite mer lightprodukter, ätit mindre portioner och fler och mer regelbundna måltider. Har tagit lite fler promenader med hunden, men ingen motion utöver det.

Några mentala knep som hjälpt mig är att

  • Föra bok överalltjag äter. Drar mig för att äta något onyttigt om jag vet att jag måste sätta det på pränt.

  • Se över porslinet. Bytte vardagsservis delvis på grund av att mattallrikarna var såpass stora så att en normalstor portion såg ynklig ut på dem.

  • Det var lättare att ändra matvanor efter 14 dar på pulverdiet. Det blev en nollställning, och efteråt kunde jag koncentrera mig på det positiva med allt jag kunde börja äta istället för att fundera på allt jag var tvungen att låta bli.

  • Pulverdieten hjälpte mig börja äta regelbundet. 6 påsar dagligen (kl 6, 9, 12, 15, 18, 21) resulterade i att jag nu äter frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat. Sockersug och småätande är borta.

  • Medlem
  • Sundsvall
  • 2008-03-24 09:08
Ursprungligen av Hagelin:

Har gått ner ca 15 kg i år. Använde mig av en pulverdiet för att komma igång, och har sedan inte gått efter någon speciell metod utan bara använt lite mer lightprodukter, ätit mindre portioner och fler och mer regelbundna måltider. Har tagit lite fler promenader med hunden, men ingen motion utöver det.

Några mentala knep som hjälpt mig är att

  • Föra bok överalltjag äter. Drar mig för att äta något onyttigt om jag vet att jag måste sätta det på pränt.

  • Se över porslinet. Bytte vardagsservis delvis på grund av att mattallrikarna var såpass stora så att en normalstor portion såg ynklig ut på dem.

  • Det var lättare att ändra matvanor efter 14 dar på pulverdiet. Det blev en nollställning, och efteråt kunde jag koncentrera mig på det positiva med allt jag kunde börja äta istället för att fundera på allt jag var tvungen att låta bli.

  • Pulverdieten hjälpte mig börja äta regelbundet. 6 påsar dagligen (kl 6, 9, 12, 15, 18, 21) resulterade i att jag nu äter frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat. Sockersug och småätande är borta.

Kul att höra någon som lyckats, vad duktig du varit

Pulverdiet har jag aldrig provat, man skulle kanske ge det en chans. Och så börja föra bok. Kanske redovisa alla framsteg här och få glada tillrop från alla trevliga medlemmar

Bevaka tråden