Men svaret på frågan ”Vad är musik” vet ne.se:
musik
musik (lat. mu´sica, av grek. mousik\´ (te´chn\) 'musernas (konst)', av mousa [mu:´sa] 'musa' och te´chn\ 'konst'), kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition; allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud, men begreppet kan också inkludera omständigheterna kring musiken, dvs. musiklivet. Än i dag refererar ordet musisk till de nio musernas alla områden, inte enbart det vi kallar musik. Karakteristiskt för musiken är att den såsom i det antika Grekland ofta är symbiotiskt förenad med andra fenomen, poesi, dans etc., något som bl.a. återspeglas i det faktum att många språk i likhet med grekiskan saknar ett ord motsvarande musik i vår mening.
Gränsdragningen kring det senare självständiggjorda begreppet musik har växlat över tid och rum. Under 1900-talet har vår ökade kunskap om jordens kulturer inneburit en betydligt mer differentierad syn på begreppet musik (jfr musiketnologi). Med musik kan man mena alla slags ickespråkliga ljud som framställs med rösten eller med hjälp av ljudredskap. Elektroniken och datatekniken har dessutom öppnat nya ljudvärldar.
Till musiken räknas inte bara reellt klingande förlopp utan också noter, fonogram etc. som utgör potentiellt klingande musik. Det är ofta svårt att fixera gränsen mellan användningen av termen musik i bokstavlig och i bildlig bemärkelse. Den antika föreställningen om en verklig, låt vara ohörbar "sfärernas harmoni", skapad av himlakropparnas rörelser har i dag endast metaforiskt värde. Föreställningen om musiken som "känslans språk" uppfattas av många som en metafor, medan andra hävdar att musik verkligen kan kommunicera icke-verbala meddelanden. Enligt en medeltida indelning med återklanger än i vår tid skiljs musik såsom ett studiefält vid sidan av geometri, aritmetik etc. från musik i betydelsen praktiskt musicerande, en distinktion som hade viktiga sociala implikationer eftersom de musiklärda såg med förakt på de teoretiskt outbildade praktiska musikutövarna.
Ordet tonkonst används ofta inom den västerländska konstmusiktraditionen som synonym till musik, men häremot kan flera invändningar riktas. Även andra ljud än toner räknas såsom musik, t.ex. tonlösa slagverksljud. Å andra sidan finns det toner, t.ex. fågelsång, som i regel inte betraktas som musik eftersom de inte är efter mänsklig intention organiserade ljud. Musikbegreppets skiftande innebörder kan belysas genom några av de indelningar som gjorts längs olika snittlinjer. Man har ofta hävdat att musiken består av melodi, rytm och harmoni. En sådan syn medför dock svårigheter, dels därför att själva separationen av de tre faktorerna kan dölja betydelsen av samspelet mellan dem, dels därför att det finns andra parametrar som har stor betydelse, t.ex. klangfärg.
Ett vanligt sätt att dela in västerländsk konstmusik är att särskilja vokal- och instrumentalmusik. Till båda kategorierna hör ett flertal underavdelningar såsom solo- och körsång resp. stråk- och blåsmusik. I just dessa termer kan man se en språklig släktskap med den logiskt orimliga distinktion som döljer sig bakom uttrycket "sång och musik". Med termen konstmusik har man på ett numera ofta kritiserat sätt markerat en avgränsning mot folkmusik och populärmusik. I nyare tid har man gjort distinktioner mellan noterad och gehörstraderad (s.k. traditionell) resp. mellan komponerad och improviserad musik. Med hänsyn till konstmusikens funktioner och livsmiljöer har man skilt mellan kyrko-, hov- och (fr.o.m. 1600-talet) teatermusik, vilket dock innebär vissa svårigheter eftersom det vid hoven förekom såväl kyrko- som teatermusik. Inom teatermusiken ryms både opera-, balett- och skådespelsmusik, vartill på 1900-talet kommit film- och TV-musik. Balettmusik kan samtidigt betraktas som en art av dansmusik. För att karakterisera kyrkomusikens eftersträvade eller bekämpade särart har begreppet "sakral musik" ställts mot "profan musik", men vilka stilistiska egenskaper som i princip och/eller praktik skulle utmärka det sakrala har inte invändningsfritt kunnat fastslås. Lika omstritt är motsatsparet "programmusik" och "absolut musik". I den rådande massmediala tidsåldern kan det även vara befogat att särskilja musik som är avsedd för aktivt lyssnande från bakgrundsmusik. Jfr musikvetenskap.
