Apple Intel PowerBook WUXGA Blu-Ray

*LOL*

Undrar vilken roll jag ska ta i ”Sanningen om Apples produktcykler”.
Får fundera på det...

Let the flame begin.

Nu har även bilder läckt ut på den kommande modellen.

/me plockar fram högaffeln.

Vem tar med vigvattnet och korsen?

Om de nu ska skaffa en 1920x1200 skärm och tänker på genomsnittet av människors ögon så får dom nog ta och slå igenom med en 20" bärbar

Det är för hög upplösning för en 17". Allt på weben, och systemtypsnitten blir pyttesmå. Undrar var det skalbara gränssnittet har tagit vägen?

Ni har fel. Det blir en.... *TADA* iPod!

Med WUXGA-upplösning?

Jag sitter just nu med en DELL Inspirion 9300 med 17" widescreen med upplösning 1920x1200 px och för mig går det hur bra som helst, men det är farsans dator, och jag vet inte hur han klarar av de hela.

De jag har hört har inte gillat det i längden. Det funkar om man sitter med datorn på ett skrivbord, men i vissa andra situationer kommer man lite längre från skärmen. Jag tror att Apples nuvarande upplösning är perfekt på 17", den gamla är möjligen lite snålt tilltagen.

eller så ökar man på inställningarna för systemtypsnitt och webtext...

/hpe

Vilka inställningar? Webtext går visserligen att ställa in, men de flesta sidor har textstorleken angiven i punkter vilket innebär att sidlayouten i så fall blir helt förstörd. Flashsidor o.d. går inte alls.

Alla mått angivna med någon annan enhet än pixlar konverteras med ett referensvärde för skärmens pixeltäthet. I Mac OS är (och har) det alltid varit 72 pixlar per tum. (Windows använder 96, fråga mig inte varför?!?) En typografisk punk (pica [det amerikanska systemet]) är ungefär 0,351 mm eller 1/72 tum. Vilket gör att konverteringen från typografisk punkt till pixel är 1:1.

I europa använder vi istället didot som är 0,376 mm. Numer har vi dock mer eller mindre konverterat till postscript-punkter som är typ samma sak som pica.

Det man kan göra är alltså bara att ändra referensvärdet till den faktiska pixeltätheten på skärmen. Min iBook tex har ungefär 100 pixlar per tum, vilket är rätt långt från referensvärdet som operativsystemet rapporterar. Om systemet på något sätt kunde känna av även den faktiska skärmstorleken (bredd och höjd i mm) så skulle den kunna rapportera ett referensvärde till programmen som stämmer överens med verkligheten, och alla måttenheter som angivits på exempelvis webben skulle kunna konverteras korrekt.

Det finns ett system som heter EDID (extended display identification data) som rapporterar modell, fosforfärger, fabrikat och annat från skärm till operativsystemet. Den borde kunna användas också för att rapportera pixeltäthet.

Min lösning på problemet.

Är inte det mer eller mindre samma sak som ett resolution independent UI? Jag har inget principiellt emot högre upplösning, men då måste det som visas på skärmen anpassas efter det. Det jag syftade på var hpe:s och ree_tab:s dåligt underbyggda argument för superhögupplösta skärmar.

Nej inte riktigt. Ett helt upplösningsoberoende gränssnitt har alla grafiska element lagrade som objektgrafik (jmf typsnitt) och inte som bitmap-grafik (pixlar).

Det jag talar om är enbart referensvärden för de delar som redan idag är lagrade som objektgrafik, vilket i praktiken enbart är typsnitten.

Men ett helt grafiskt gränssnitt som är skalbart vore helt klart att föredra. Då skulle pixeltätheten på skärmen kunna öka markant väldigt snabbt. Vilket vore samma sak som att säga adjö till pixlar as we know them.