Syntar-Frillan

Möjligtvis massahåröveralltkalufsen eller dödsquiffen från helvetet sedan kidsen fick för sig att det var häftigare att vara postpunkare?

Hörrö...vad är det för fel på quiffen nu då? (Clase har haft quiff i flertalet år, och är faktiskt postpunkare till en viss mån)

Jag har haft Tintinfrisyr i säkert 15 år. Praktiskt, svalt och funkar busbra bakom synthen.

Men ... Har Tintin synt-frilla? För mig är en syntfrilla när luggen hänger ner till hakan och orsakar besvär när man ska äta. Inte alls gott att lasta in pannkaka kryddad med mousserad syntkalufs.

Riktiga syntare skiter i frisyren och klipper av sig håret. Riktigt riktiga syntare skiter i frisyren och låter håret växa.

Nu har du nog förväxlat syntare med hårdrockare... *duckar*

Är inte synthare och hårdrockare samma sak? *duckar också*

Skillnaden mellan hårdrockare och syntare är väl att syntaren lyssnar på samplade elgitarrer och rockar loss till detta. Jag frågade en inbiten syntare, komplett med svarta kläder och konstig frisyr, får många år sedan varför han uppskattade det gnisslande gitarrsolot på en låt han diggade till, då han hatade elgitarrer. Svaret: "Men den är ju samplad..." Jag avstod från att diskutera vidare.

Hm... om man har vanliga jeans eller chinnos och T-tröja som hänger utanför byxorna... vad är man för typ då? Ja, och snaggat hår. Ingen skulle väl tro att det är en space synt-entusiast.

Modularmästarna måste ju klippa håret kort och ha i extensions i form av patchkablage..

Här en tysk modulist (Bernd-Michael Land) i klassisk Berlin-skola-frisyr och instabil Moog:

Aliens-Project - Studio

Här en amerikansk modulist (Robert Rich) i prydlig skallism och stabil MOTM:

RRbyDXC07Head.jpg (image)

Spacesynthmästare Koto:

Hans Myspace-sida: MySpace.com - KOTO Anfrando Maiola - Parma, IT - Electronica / Disco House / Psykadelia - www.myspace.com/kotomaiola

Unga syntare kör på syntlugg. Sen blir de tunnhåriga, rakar skallen och skaffar svarta bredbågade glasögon som substitut för den saknade luggen.

Amen!

Keps.. för oss som är undercover syntlirare

Jag har haft svart topp och rakade sidor i massa år, senare blev det blond topp med sidorna rakade rakt upp, egentligen en "vanlig" kortklippt frilla, men med mer hår på toppen. Just nu är det rakat, pendlar mellan det och föregående, beroende på hur elak jag vill se ut.

David Gahan är idealet vad gäller frisyr, Martin Gore vad gäller färg, för mig alltså.

Keps är EJ BE ÄM om något. Ja, i alla fall om det inte är en Skurt-keps med guldklistermärke på.

Självklart Skurt-keps

O:-)

Någon som vågat sig på Mike Scores (Flock of Seagulls) frisyr än?

YouTube - A Flock of Seagulls - Space Age Love Song - Music Video

spielbergs team kommer säkert att "uppdatera" tintin med helrakat huvud och våldsamma slagsmål+heteroläggning

Det dära svarta knullruffset ser man ju på en del ungdomar nuförtiden. Fast de är kanske inte syntare...

Tydligen börjar rakat på ena sidan bli fashion på tjejer. I alla fall börjar fegisvarianten kamma-allt-hår-till-ena-sidan synas i flera modereportage...

http://thatshot.blogg.se/images/2008/hair2_17489212.jpg

Alexander Wangs nya musa, Alice Dellal frilla synts allt mer i modesamanhang och hon kör på rakad skalle på en sida.

YouTube - Alexander Wang x Alice Dellal x Dan Martensen

Kanske mer grunge än synth, men ett intressant fenomen i tider då framförallt modeintresserade unga tjejer är snabba på att hänga på det senaste oavsett om de egentligen gillar det, eller passar i det från början.

Ett annat aktuellt exempel är ju Robyns klipp som är väldigt mycket åt det synthållet.

http://www.skivkoll.se/wp-content/uploads/2007/12/robyn_skivkoll.jpg

Frågan är, kommer 14-åriga Ebba von Sydow-fans börja raka syntlugg??
Tror väl inte det. Men ett intressant fenomen.

Dags för gubbarna att reclaima sina luggar?

Har inte rakat vart högsta mode på tjejer ganska länge nu? O:-)

Den är EMO-frillan får man ju om man skiter i att klippa sig under ett år. Jag kan ärligt talat inte förstå varför det skall vara modernt att se ovårdad och tjaskig ut. Folk står verkligen hur länge som helst framför spegeln för att kleta in en massa gegga och greja med håret så att det skall spreta och se ovårdat ut. I mina ögon är det ren idioti. Men jag är lite gammaldags av mig. Men jag gillar stil och klass.

Jag är också lite oförstående för att man har ett behov av att se ut på ett speciellt sätt bara för att man finner en viss musikstil mer tilldragande än en annan musikstil. I alla fall om det rör sig om vuxna individer. Tonåringar har ju konstanta problem med identiteten så där är det inte konstigt att man måste konstra.

Hahaha. Du låter som en såndär gube i något gammalt svartvitt svt-reportage från 60-talet med mods som står och kammar sig och "den äldre generationen" som skakar på huvudet!

Det beror väl på hur vuxen man känner sig? Jag tycker för min del att det är konstigare med kids som inte meckar med sitt utseende, för mig känns det som ett tecken på att man köper "det accepterade" utan att ifrågasätta något. Att det sedan råder en chockerande brist på originalitet i det där indentitetssökandet är en annan sak. Så länge man själv tror och tycker att man agerar mot konventionen så är det ett litet steg mot verkligt självständigt tänkande så småningom. Tror jag.

Jag hade de mest osannolika frisyrer på den tiden jag hade tillräckligt med hår och innan jag tappade intresset för allt jox (d.v.s. pre-Tinitinfrisyren), mest för att reta min konservative far, men också för att "inte se ut som alla andra". Inte fattade jag att det fanns tusentals likadana som jag och att jag var ungefär lika originell som alla dagens emo-kloner som stryker längs väggarna på gator och torg. Men som jag ser det så är det skit samma. Bara man gör något för att man tror på det och för att man inte vill vara en grå liten vardagslämmel i lämmeltåget.

Känner igen mig mycket i det du beskriver - att växa upp som synthare i tidiga 90-talets Örnsköldsvik var tufft. Man fick höra mycket obligatoriska kommentarer som "bög!", "Synthardjävel" och hamnat i slagsmål med hårdrockare för "att man var så ful"...
De synthare som fanns i Övik på den tiden kunde jag räkna på min ena hand och de synthband som spelade i Övik under 90-talet var färre än tre...
Det måste vara mycket lättare att hitta en gruppidentitet och samhörighet idag när internet och forum finns...

Hehe, det känner jag även igen, så väl (fast i mitt fall var det 90-talet i Trelleborg):confused: