Vem har coolaste bloggen?

Coolaste bloggen ->

Stockholm Smygstyle

bldgblog.blogspot.com är den enda egentligen värd att läsa, samt möjligtvis Daring Fireball , även om hans Kubrick-tjat står mig upp över öronen just nu...

Den här killen är cooooool:

kottke.org :: home of fine hypertext products

Yep, bloggarnas tid är förbi. Ofta bara så självcentrerat och trååååkigt. Läser inte en enda nuförtiden förutom mac relaterat och specifikt kunskaps mässigt numera. Finns roligare saker att göra....

eh... bloggar är ett medium/publiceringsverktyg, inte en "fluga", och enligt all aktuell mediaforskning är bloggmediet världens fortsatt snabbast växande. Det finns i dag en fantastisk mängd journalistiska, professionella, litterära, vetenskapliga bloggar... men ok, detta kanske i första hand är en surmagetråd för de minst intresserade, som vill ha ett par, tre "kul" bloggar att släntra in på ibland.

Mja, det beror ju på vilket värde man sätter i ordet "blog" — om man menar en webbplats där någon eller några skriver någonting då & då, då är det nog möjligt att det stämmer.

Men ordet blog hade en gång i tiden en mer snäv definition — förr så handlade blogga om att delta i en världsomspännande dialog. Det kännetecknades av att blogginläggen ofta var svar på en eller tillochmed fleras blogginlägg, det länkades kors och tvärs, det handlade om dialog helt enkelt. Ordet "web log" var då mycket lämpligt och träffande — de var loggar över webbens aktivitet och diskussion.

Dagens "bloggar", särskilt de svenska, handlar om inåtvänd navelskådning. Bloggning, som den var förr, var uppenbarligen en fluga, för det är nästan ingen som gör det längre.

Håller med Stinky.

Personliga bloggar från icke-vänner eller vanliga svenssons är alltid tråkiga att läsa.

Tunga, djupa grejer. En slags motpol till osceanerna av ytlig dynga därute.

N U T O R G E T

Rolig kille det där, måste vara kul på parties.

Citerar från NUTORGET: Alltså; vi är alla knarkare. Vi föds nerknarkade och vi dör nerknarkade. Dom som har uselt knarksystem i hjärnan ser den iskalla sanningen; det oändliga tomma och meningslösa mörkret och alltings fullständiga förgänglighet. Dom går under. Utan massor av knark går människan under.

Hajar du verkligen inte att han/hon snackar om hjärnans eget "knark"? Inte om olagliga substanser? Ser du inte brutala metaforen? Ironin?

Hjärnans egna knark? Kanske mer om hur vi lever på utan att tänka på hur världen egentligen ser ut...

Zimmerman: Tack för inbjudan att delta i dina hallucinationer, men jag avböjer. Dra gärna vilka förhastade slutsatser du vill.

Jag läser med stort nöje massor av bloggar. En hel del hoppar jag också över och det är väl som med alla andra medier - en salig blandning av bra och dåligt.

Så - alla som tipsar om bloggar här anses själva skriva dessa bloggar? Jisses. Vad lågt. Törs man tipsa om en till? (lågt i tak här )

... och där gjorde du det, drog en förhastad slutsats alltså. ROTFL.

Jogin, det finns massor med skitbra svenska bloggar, som inte alls är amatöristisk navelskådning. Har ca 60 st i min hårt gallrade rss-feed-lista. Några favoriter på måfå: Oscar Swartz, Biology & Politics, Kinky Afro, Weirdscience, jetsetjunta, Anders Mildner, Sondera, flm-bloggen, Anders B Westin, Copyriot, Christian Engström, Accidental Pirate, Adhd uppmärksammas koncentrerat, Annika Flynner, Wirfält, Thente, Extra Allt, DASAI, Cyniskt, Evas Dröm, Ye Old Blogg inn, Vassa eggen, Hynek Pallas, Punkthusblogg, City-hockeybloggen...

Fast ska vi kalla alla som skriver något på webben för bloggare? Känns lite tokigt.

Men, jag håller nog med Jogin, både om att den typ av dialog som fanns tidigare finns väl knappt längre alls i Svedala, utom vid omvälvande händelser som typ FRA-lagsinstiftande och liknande förstås, och att det är lite väl mycket navelskåderi plus detaljutredningar om hur navelludden ser ut och kan tänkas användas till och om det förväntas dyka upp någon mer ludd under morgondagen.

De svenska jag själv läser lite då och då är de redan nämnda Weird Science med Kjell Häglund som ledstjärna i guidandet omkring i tvlandskapet och bland personer i dess närhet samt Olle Lidboms Vassa Eggen för hans koll på tidningslandskapet och förstås Jan Gradvalls sida, men den kanske inte ens räknas som blog.

När jag tänker efter så har nog de flesta bloggar jag följer det gemensamt att huvudpersonen inte sällan är elaka mot folk som tabbar sig, beter sig eller är allmänt osorterade men utger sig för att ha stenkoll. Fast själv är jag lika snäll som lille skutt.

Ja, just det. Glömde förstås bort briljanta Fuckstep-debatten, som ju faktiskt är svensk, trots humorn.

Stinky, "navelskådning" kanske är lite för snäv beskrivning av dagens "bloggar" det med. Men om jag istället säger att de liknar tidningarnas kolumnisters texter då? De är liksom bortkopplade från resten av omvärlden — i bästa fall personliga reflektioner på omvärlden. Men de är monolog, inte dialog.

Det är en enorm skillnad på hur bloggar var förr. Ordet "blog" blev till genom en ordlek på "weblog" som blev "we blog", just på grund av att det var en gruppaktivitet. Dagens bloggar är absolut inte gruppaktiviteter, de flesta lever i ett vakum.

Tycker fortfarande du har fel i grunden. Du verkar inte läsa så många bloggar idag? Interaktiviteten är, tvärtom, helt enorm. Diskussionerna är ofta på en mycket hög nivå på många seriösa ämnesbloggar. I stort samtliga dem jag nämnde fritt ur huvudet här ovan är starkt interaktiva, dialogförande.

Det var en blogg i min smak det

Jag läser ett par hundra bloggar idag, ner från ytterligare ett par hundra tidigare. Jag menar absolut inte att bloggandet är helt utdött, bara att "bloggmediet" som du hänvisade till inte finns längre. "Skrivandet på internet" är en mer korrekt beskrivning av vad som idag kallas "bloggar". Naturligtvis finns det dock fortfarande några riktiga bloggar kvar, men de är en försvinnande liten minoritet, medan de förr var den överväldigande majoriteten.

När endast en promille av "bloggarna" är bloggar kan man väl knappast tala om ett bloggmedie — det är så jag menar, inte att det inte existerar en enda blogg längre. Rörelsen är död som fenomen, menar jag.

Exempelvis kan väl helt uppriktigt sägas att ingen av de bloggar på topplistorna över mest lästa är bloggar överhuvudtaget. Privatkolumnister kan vi kalla dem, men inte bloggar.

OK, Jogin, vi använder oss av olika begrepp, dessutom i olika diskussioner. För mig framstår det som lite fruktlöst att hålla fast vid boggbegreppet utifrån dess första stapplande stadier. Det är som att sörja Usenet bara för att de jävla bloggarna kom och dödade 80-talets fantastiska usenet-diskussioner.
Bloggmediet har helt enkelt utvecklats och förändrats. Så på det sättet har du givetvis rätt. Det är inte vad det en gång var. Precis som folk kan sörja forna tiders DC eller IRC eller Lunar... Ur ett "folkpublicistiskt" perspektiv tycker jag dock att bloggrevolutionen lever och fortsätter att utvecklas i ständigt nya, innovativa riktningar. Jag tycker att det är mer spännande än nånsin.

Allt var bättre förr ...

Skämt åsido, jag håller med dig och egentligen spelar det väl mindre roll vad vi kallar mediet. Innehållet är väl ändå det viktigaste.

Jag sörjer inte. Jag bara säger att tala om "bloggmediet" som märkvärdigt är ju rätt knasigt när man utvidgat definitionen av blogg så att det nu kan beskriva oändligt fler företeelser — en blogg är nu "precis vad som helst som skrivs på internet med viss regelbundenhet". För att göra "bloggmediet" ännu mer imponerande kanske vi kan utvidga det till att även innefatta daglig konversation, blir inte "bloggmediet" ännu mer imponerande då?

Svar: nej, det blir det inte. Det är inte heller imponerande att "bloggmediet" har vuxit explosionsartat i takt med att ordets betydelse har förändrats explosionsartat.

Blog är en förkortning av weblog - på svenska webblogg - som någon nämnt här.

Logg kommer från sjöspråket. Förste styrman (kapten) skriver dagbok om dygnets händelser ombord, väder och vind, navigering, etc. I vissa sammanhang är detta lag - loggbok måste föras.

Alltså - vad en blogg ska vara är ju upp till var och en, men ska vi följa det semantiska spåret så handlar det om en dagbok helt enkelt - för ett kollektiv ("ombord") eller privat ("ensamseglare"). That's it. Don't make it so hard